I mitten av 2000-talet debatterades frågan om så kallade apatiska barn livligt i Sverige. Detta sedan vården stött på ett växande antal flyktingbarn som plötsligt slutat äta, gå och prata.
Som ett svar på behovet av råd och riktlinjer gav Socialstyrelsen 2013 ut en vägledning. Myndigheten beskrev kunskapsläget som ”bristande”, men skrev ändå att ”Forskning och erfarenhet visar att ett positivt besked om att familjen får stanna i mottagarlandet (permanent uppehållstillstånd, PUT) i de flesta fall är det som kan få en vändning av tillståndet till stånd”.
Där stod också att ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd”.
Läkare krävde nytag
För två år sedan startade debatten om ”apatiska barn” på nytt, efter att magasinet Filter intervjuat två i dag vuxna personer som berättar hur deras föräldrar tvingat dem att spela sjuka, för att öka chansen till uppehållstillstånd.
– Det här är min chans att äntligen få prata ut, att få säga som det är och att kunna liksom förändra det här också, sa Anahit Arakelyan, vars fall SVT Nyheter också granskade.
Flera läkare krävde efter detta att Socialstyrelsens vägledning skulle ses över.
Senare publicerade också Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, en rapport där man konstaterade att det inte finns några vetenskapliga studier som svarar på hur man ska sätta diagnosen uppgivenhetssyndrom, och inte heller vilken behandling som fungerar.
”Faller för åldersstrecket”
Våren 2020 kunde SVT berätta att en ny vägledning skulle dröja, eller kanske inte ens bli verklighet.
Och nu har Socialstyrelsen avpublicerat vägledningen från sin webbplats. Enligt enhetschefen Jonas Bergström görs det därför att ”den faller för åldersstrecket kombinerat med att vi inte avser uppdatera den”. Det sker samtidigt med att man avpublicerar flera andra äldre publikationer.
Barnläkaren Johanna Dalström arbetar på Barn och Ungdomskliniken på Falu lasarett. Hon har behandlat många barn med uppgivenhetssyndrom och är en av flera som har engagerat sig i frågan om andra behandlingsmetoder och arbetssätt. Hon tycker att det är positivt att vägledningen plockats ner.
– Om man som kliniker sitter ute och arbetar i landet och försöker söka sig till information om hur man ska bäst hjälpa till så är det bra om den informationen man hittar är bra och vetenskapligt underbyggd så långt det går.
Dalström uppger också att antalet barn med uppgivenhetssyndrom minskat, något som bekräftas av nya siffror.
Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportrar.