Pandemin innebar att många som hade ett spelmissbruk fick ännu större problem, enligt Folkhälsomyndigheten. Nu varnar myndigheten för nästa smäll: En lågkonjunktur kan förvärra problemen.

– Det finns en risk att fler får spelproblem och att konsekvenserna blir värre. Vi vet att tydliga riskfaktorer är arbetslöshet, psykisk ohälsa och ökad ekonomisk stress, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

När FHM i efterdyningarna av pandemin hade dialog med kommunernas budget- och skuldrådgivare var svaret att cirka 10 procent av alla hjälpsökande hade fått värre spelproblem, bland annat på grund av ökad arbetslöshet och social isolering. När FHM nu gjort en uppföljning är samma siffra 30 procent.

En anledning kan vara att de som började spelade riskabelt under pandemin först nu börjat märka ekonomiska konsekvenser av spelandet. När hushållens ekonomiska marginaler krymper kan problemen snabbt bli värre för fler, enligt FHM.

Unga män extra utsatta

Spelproblem påverkar både enskilda personer och orsakar stora samhällskostnader. En färsk studie gjord på uppdrag av FHM visar att spelproblem kostade samhället cirka 9 miljarder kronor 2021, och myndigheten menar att staten, regioner och företag tjänar på förebyggande insatser.

Personer som riskerar arbetslöshet och ekonomisk stress, eller som ser spel som en flykt från vardagsproblem, löper enligt Jessika Spångberg extra stor risk att hamna i problem.

– Vi ser även att unga män utan gymnasiebehörighet som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är i riskgrupp. Personer med funktionsnedsättningar och personer som är med om svåra livshändelser är också utsatta.

”Väldigt tillgängligt”

Under pandemin innebar inställda matcher och idrottstävlingar och stängda kasinon att många möjligheter till spel försvann. I dag pågår allt som vanligt och det saknas inte möjligheter för den som vill spela – tvärtom. 

– Det är väldigt tillgängligt både online och fysiskt, säger Jessika Spångberg.