Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel listas nu i den elfte upplagan av WHO:s klassificieringssystem för olika diagnoser (ICD).  ICD är ett internationellt diagnossystem som används i de flesta länder, så även i Sverige. Det innebär att dataspelsberoende kommer att erkännas som sjukdom även här.

Statens medieråd arbetar med barn- och ungas medieanvändning och gör vartannat år Sveriges största undersökning om ungas medievanor. Ulf Dalquist är verksamhetschef för forskning och omvärldsanalys och har följt frågan om spelberoende som sjukdom under en längre tid.

– Det är svårt att säga vad WHO:s beslut kommer att betyda för Sverige, alla studier som gjorts på området är antingen amerikanska eller asiatiska och går inte riktigt att använda på Sveriges befolkning, säger han.

Symptom eller grundläggande problem

Det som kan konstateras är att ohälsosamt spelande finns i Sverige, säger Ulf Dalquist. Men om det överdrivna spelandet ska ses som ett symptom på annan psykisk ohälsa eller som ett problem i sig är oklart enligt Dalquist.

– Spelandet måste inte vara själva grundproblemet, det kan finnas andra orsaker till dataspelsberoende, säger han.

Enligt WHO:s diagnos ska dataspelsberoendet ha pågått i över ett år och medfört negativa sociala konsekvenser för att spelandet ska klassas som en sjukdom.

– Spelandet ska ha gått ganska långt för att det ska resultera i en diagnos, och WHO tar hänsyn till sociala konsekvenser vilket skiljer sig från mycket annan forskning som bara fokuserar på hur mycket tid man lägger på spelandet, säger Ulf Dalquist.

Oklart vem som tar ansvar

Statens medieråd är just nu i färd med att göra en undersökning som mäter unga spelares självuppskattade hälsa, både psykisk och fysisk, men kommer inte att fokusera på beroende. Undersökningen kommer att presenteras 2019.

– Vi har inlett en dialog med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen om vem som ska få ta ansvar för frågan om dataspelsberoende som sjukdom, säger Ulf Dalquist.