På söndag kväll kom beskedet att statsminister Stefan Löfvens statssekreterare Emma Lennartsson avgår med omedelbar verkan, efter ny information kring hur hon hanterat IT-haveriet på Transportstyrelsen.
Lennartsson beskrivs som statsministerns närmaste medarbetare, men vad innebär egentligen rollen som statssekreterare och hur stor makt har de?
LÄS MER: Löfvens statssekreterare avgår
Konstig konstruktion
– Det finns inga tydliga arbetsbeskrivningar eller riktlinjer för vad en statssekreterare ska göra. Det är var och ens kompetenser som avgör. De är en väldigt konstig konstruktion egentligen. Statssekreterare ska vara både administrativt ansvariga för departementet men också politiska rådgivare till ministern, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Han är docent vid Södertörns högskola och har forskat kring statssekreterarens roll, och enligt honom har statssekreterare större inflytande än många tror.
– Statssekreterare har en väldigt stor makt. Jag skulle nog påstå att det är den gruppen i regeringskansliet som har allra störst makt. Just därför att de både är administrativt ansvariga och har ansvar för det politiska innehållet.
LÄS MER: Mats Knutson: Skandalen kryper allt närmare statsministern
Dubbel roll
Varje statsråd har en stab bestående av politiska tjänstemän; statssekreterare, pressekreterare och politiskt sakkunniga. De utgör den politiska ledningen för statsrådets departement. Statssekreteraren är högste administrative chef vid departementet och har både personal- och budgetansvar.
Men statssekreteraren är i många fall också statsrådets närmaste politiska rådgivare.
– Det är väldigt nära. Ofta så är det statsrådet som man ser utåt, det är statsrådet som tar ansvar för politiken, men arbetsmässigt kan man se de två som ett team som utvecklar politiken tillsammans.
LÄS MER: Anna Johansson (S) lägger skulden på sin dåvarande statssekreterare
Rekrytering och kompetens
Hur rekryteras då statssekreterare och vilken kompetens har de? Enligt Anders Ivarsson Westerberg ser rekryteringen lite olika ut för olika partier. Under alliansregeringen var det upp till varje statsråd att själv rekrytera sina statssekreterare, medan det inom socialdemokratin funnits en större centralstyrning med en intern statssekreterarutbildning.
Så gott som alla statssekreterare har en akademisk utbildning och många har även disputerat.
– Sen har det skett en förändring över tid. Numera har de ofta en politisk bakgrund. Det vill säga att det har jobbat inom partiorganisationen eller haft förtroendeuppdrag, säger Anders Ivarsson Westerberg.
LÄS MER: Politiker från Norrköping blir statssekreterare hos Löfven
Förändrad roll
Statssekreterare har mycket större politiskt ansvar i dag än för 30 år sedan. Det beror dels på ett högre tempo i politiken, som innebär en större arbetsbörda för statsråden, men Anders Ivarsson Westerberg har också sett hur statssekreteraren har fått en annan medieroll.
I dag ser man ofta hur statssekreterare intervjuas i TV och tidningar, något som inte skedde för 20 år sedan.
– Medierna granskar makthavarna på ett annat sätt i dag. Nu kan man ställa statssekreteraren till svars också, man granskar vad de gör, hur de reser och hur de representerar. Det betyder att man lyfter fram deras roll.
LÄS MER: Erik Bromander tvingas avgå
POLITISKT TILLSATTA TJÄNSTEMÄN
Statssekreterare är – likt kabinettssekreterare och politiskt sakkunniga – politiskt tillsatta tjänstemän. När ett statsråd avgår från sitt uppdrag slutar även de politiskt anställda som är knutna till det avgående statsrådet sin anställning i Regeringskansliet.
Statsrådens pressekreterare är också politiskt tillsatta och tillhör organisatoriskt Statsrådsberedningens pressavdelning och slutar vid statsministerns avgång.
Av Regeringskansliets omkring 4 600 anställda är cirka 200 personer politiskt tillsatta. Vid ett regeringsskifte behåller övrig personal inom Regeringskansliet sina anställningar.
Källa: Regeringskansliet