Fyraprocentspärren existerar även i Europaparlamentsval. Endast de partier som når över fyra procent deltar i fördelningen av de 20 svenska mandaten. Men väljarna tycks inte ta någon hänsyn till spärren. Vi röstar mer med hjärtat i EP-val.
Utan hänsyn till spärrar eller regeringsbildning väljer vi gärna att rösta på mindre partier, och gärna ett utmanarparti som Junilistan 2004 eller Piratpartiet 2009. Inför 2014 års Europaparlamentsval är menyn av småpartier ännu större än tidigare: Junilistan, Piratpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ.
Mindre uppfattas stå på spel
Till listan av små partier där vi kan kosta på oss en ”röst med hjärtat” kan också föras Centerpartiet och Kristdemokraterna. Samma väljarkår går till val men under helt andra förutsättningar än i nationella val.
Det är därför Europaparlamentsval är särskilt spännande att studera. Väljarna röstar mer expressivt, mer med hjärtat, mer uppriktigt i EP-val än i nationella val. Det beror främst på att mindre uppfattas stå på spel, men också på att regeringsfrågan helt saknas i väljarnas kalkyler.
Går bättre för utmanarpartier
I EP-valsammanhang väljs ingen regering på basis av valresultatet. Och det är en stor skillnad gentemot de nationella valen. Då har stora regeringsbärande partier (S och M) en stor fördel av att vara just stora och regeringsbärande.
De får fler röster eftersom de är huvudalternativ och uppfattas ha större kapacitet än andra partier att få sin politik på plats efter valet. Många EP-val sedan 1979 har mer haft karaktären av en folkomröstning för eller emot den sittande regeringen på nationell nivå.
Stora regeringsbärande partier har fått stryk i EP-val. Små utmanarpartier har lyckats bättre än i de nationella valen. År 2009 var det en rekordstor andel svenska väljare som valde att rösta på partier som sedan aldrig fick vara med i mandatfördelningen.
Räknas inte som bortkastade röster
Junilistan missade fyraprocentspärrren med några tiondelars marginal med 3,5 procent av rösterna. Sverigedemokraterna nådde 3,3 och Feministiskt initiativ 2,2 procent. Totalt sett var det 9,2 procent av väljarna som röstade på små partier som missade spärren. Det är nästan var tionde väljare.
I ett nationellt val hade det hetat att de kastat bort sina röster. Men ett sådant sätt att tänka är inte närvarande på samma sätt i EP-valsammanhang. Icke-representation i Bryssel uppfattas inte som en lika stor katastrof som att missa riksdagen.
Det förefaller sannolikt att det även denna gång kommer vara en ungefär lika stor andel väljare som röstar på partier som missar Bryssel. Få kommer vara förkrossade över ett sådant resultat. Det uppfattas helt enkelt inte spela en lika stor roll som det gör i riksdagsvalen.