I en intervju med SVT slår skolministern fast att regeringens plan är att sänka ersättningen till friskolorna. Något som skulle innebära slutet för bland annat Raoul Wallenbergsskolorna, enligt ägaren Per Egon Johansson.
– Skulle man då välja att sänka med 15 procent så skulle vi gå med ett underskott på 13 procent varje år. Det skulle betyda att på ett år skulle vi förbruka alla de medel som vi har upparbetat under ungefär 15 års tid.
Så du lägger ner dina skolor då?
– Jag vill inte säga att jag lägger ner skolorna därför att skolorna kommer sannolikt att fortsätta. Men däremot så övergår i så fall skolorna under en annan huvudman, säger han.
Det han ser framför sig om skolpengen sänks är att han kommer låta kommunerna ta över driften av Raoul Wallenbergsskolorna. Samtidigt har Per Egon Johansson varje år tagit aktieutdelning från skolföretaget.
– Även jag behöver en lön varje månad, som de flesta människor behöver. Så det är alldeles korrekt att jag tar utdelning. Och det är ungefär på den nivån som exempelvis en statssekreterare tjänar i dag.
Men om du skulle strunta i den utdelningen – skulle det ändå inte kunna rädda skolverksamheten?
– Nej, absolut inte, för här talar vi ju faktiskt om promille som jag tar ut i lön. Det har ingenting med det att göra skulle jag säga.
“För elevernas skull”
Anledningen till att regeringen nu vill förändra skolpengssystemet och minska ersättningen till friskolorna är enligt Lotta Edholm bland annat att det kommunala skolväsendet har högre kostnader än friskolor. Någon exakt siffra på hur mycket skolpengen ska sänkas finns inte - inom kort ska en utredning undersöka frågan mer i detalj.
När friskolelagen infördes 1992 låg ersättningen till friskolorna på 85 procent av budgeten för det kommunala skolväsendet. Men enligt Per Egon Johansson skulle det med den ersättningsnivån alltså inte vara möjligt att driva skola idag. Dessutom skulle det inte vara försvarbart gentemot eleverna, menar han:
– Om jag driver verksamheten, då får barnen i mina skolor resurser som ligger 15 procentenheter lägre än vad andra barn och ungdomar får. Och då kan man ju ifrågasätta om det är rimligt att jag som ägare av verksamheten ska utsätta barn och ungdomar för detta. Det tycker nog inte jag.
– Jag tänker inte bita mig kvar i den här i skolsektorn bara för att jag till varje pris ska få möjlighet att driva skola.
Fakta
Detta är skolpengen
Varje elev har en skolpeng som vandrar med eleven när den byter skola. Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. Skolpengens belopp kan variera från kommun till kommun.
När friskolereformen infördes 1992 under Bildtregeringen fick friskolorna 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Då motiverades den lägre skolpengen med att kommunerna hade ett större ansvar att på kort tid erbjuda nyinflyttade elever platser och därför hade högre kostnader.
Under Perssonregeringen 1997 höjdes skolpengen till 100 procent, så friskolor och kommunala skolor fick likvärdig skolpeng för eleverna. Höjningen kom med skärpta krav på friskolorna om att vara öppna för alla, inte ta ut avgifter för skolundervisningen och att erbjuda likvärdig skolhälsovård som den kommunala skolan.
Förra året kom Riksrevisionen med en utredning om skolpengen, deras sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Utredningen föreslog att regeringen utreder en nationellt bestämd schablon till friskolorna.