I samband med ansökningen till vårens universitets- och högskoleutbildningar stängde har kommentarsfälten på UHR:s, Universitets- och högskolerådets, Facebooksida fyllts av kritik. Anledningen är ett beslut de tog i maj i år om att göra om systemet för hur man räknar om utländska gymnasiebetyg. De värderas och ges motsvarande meritvärde som används vid antagning till högskole- och universitetsutbildningar.
– När Sverige fick ett nytt betygssystem, A-F, blev det svårare att få högsta betyg. Eftersom man konkurrerar i samma grupp som utländska betyg behöver man se över så att de är mer likvärdiga och jämställda, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR:s analysavdelning.
”Måste ha likvärdigt system”
Det nya systemet börjar gälla i maj 2019 och tillämpas höstterminen samma år. Studenterna hade en chans att söka till vårterminen med sitt gamla meritvärde.
”Detta beslut är orättvist för oss. Ni tar bort vårt hopp att nå våra drömmar!” skriver en användare på rådets Facebooksida.
– Jag förstår att man som sökande, om man fått förändrat värde, känner sig upprörd, men vi måste ha ett rättvist och likvärdigt system som möjligt, säger Tuula Kuosmanen.
Universitets- och högskolerådet utgår från analyser av antagningsstatistiken och, i den mån det finns, betygsstatistik från de olika länderna.
– Om vi skulle fortsatt med omräkningsskalan för tidigare betyg hade de utländska betygen fått högre värde och därmed tagit en större del av platserna, och det är inte rättvist för de svenska betygen, säger hon.
Det här är meritvärde
När du söker en utbildning vid en högskola eller ett universitet konkurrerar du om en plats med ditt meritvärde. Ditt meritvärde är ditt jämförelsetal plus eventuella meritpoäng. Meritvärdet kan bli olika beroende på behörighetskraven på de utbildningar du söker.
Meritpoäng är extra poäng som du kan få om du har läst vissa specifika kurser på gymnasiet, till exempel moderna språk och matematik.
Källa: Studera.nu