Barnen som i debatten kallats apatiska flyktingbarn har varit föremål för diskussioner under många år.

När tidningen Filter 2019 publicerade intervjuer med två i dag vuxna barn som berättade hur de pressats av sina föräldrar att spela apatiska, riktades stark kritik mot Socialstyrelsens vägledning till hälso- och sjukvården. Råden hade inte uppdaterats sedan 2013 och slog bland annat fast att föräldrastöd och permanent uppehållstillstånd var viktiga ”läkande faktorer” för att dessa barn skulle bli friska och att ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd i den forskning som bedrivits” (se faktaruta).

Men det saknas vetenskapliga bevis som stöder både rekommendationerna och själva diagnosen, konstaterade nyligen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Och en färsk forskningsstudie, den första vetenskapliga som jämför olika behandlingsmetoder, från Uppsala universitet går stick i stäv med vad som tidigare har sagts. Alla åtta barn som skiljdes från sin familj blev också friska.

– Våra resultat visar att om man separerar barnen och familjerna så är det större chans för tillfrisknande, och vi ser också att ett uppehållstillstånd inte är nödvändigt för tillfrisknande, säger Karl Sallin.

Tvärtom kan det ha bidragit till att fler barn har insjuknat, menar Sallin. Detta genom att ha legitimerat tillståndet och genom en viss behandling skapat incitament.

Fann fall av simulering

Karl Sallin och de andra forskarna har studerat dokumentationen av behandling och hälsotillstånd för 13 barn som vårdats på behandlingshemmet Solsidan i Skara, mellan 2005 och 2020.

Hemmet har genom åren uppmärksammats för att deras metoder skiljde sig från den som rekommenderats av Socialstyrelsen. Samtliga barn fick aktiv behandling och stimuleringsterapi, majoriteten separerades även från sina föräldrar.

Endast ett av fem som fick uppehållstillstånd tillfrisknade.

– Den självklara slutsatsen är att man bör omvärdera den behandlingsmetod som har varit rekommenderad sedan tidigare. Man bör överväga att separera barn och föräldrar och att inte blanda in asylprocessen, säger Sallin.

Barn kan ha felbehandlats och farit illa

Bland de 13 barnen framkom även tre fall av spelad sjukdom, vilket enligt Karl Sallin är tillräckligt för att det alltid ska beaktas i omhändertagandet av barn och familjen med symtom som vid uppgivenhetssyndrom.

– Man kan inte säga att alla barn eller alla föräldrar är inblandade i någon form av simulering för att få uppehållstillstånd. Det vore en felaktig slutsats av vår studie. Sen var sanningen ligger, det tror jag inte någon vet.

På frågan om hundratals barn kan ha felbehandlats under väldigt många år svarar han att det inte går att utesluta, men att man hela tiden har utgått från den bästa behandling och kunskap som funnits tillgänglig.

– Det går nog tyvärr inte att utesluta att barn har farit illa på grund av att vi har behandlat de här barnen på ett felaktigt sätt.

Socialstyrelsen plockade nyligen bort vägledningen från sin sajt.

Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportrar.