Sveriges BNP minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Detta är nu andra kvartalet i rad, vilket tekniskt brukar definieras som en recession.

– Nedgången i ekonomin var bred men hölls tillbaka något av en stark tjänsteexport. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för femte kvartalet i rad, säger Jessica Engdahl, sektionschef hos SCB, i ett pressmeddelande.

”Kylig vinter”

Nedgången förklaras främst av lageravveckling och lägre hushållskonsumtion där hushållens konsumtion sjönk med 0,6 procent.

– Det är en kylig vinter som drar in, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, till nyhetsbyrån TT.

– Ekonomins tidigare motståndskraft började ge med sig under det senaste kvartalet, och vi räknar med sämre tider i slutet av året. Höga räntor väntas fortsätta ha en stor påverkan på både hushållens konsumtion och investeringarna.

Så vad tror svenska företag och hushåll om ekonomin? Den senaste, månadsvisa enkätundersökningen från Konjunkturinstitutet (KI) visade på marginella förändringar i sinnesstämningen.

Negativ försäljningsvolym

Tjänstesektorn är den sektor i näringslivet som är allra dystrast, särskilt inom arkitektbranschen. Samtidigt uppger sju av tio byggföretag att efterfrågan är så låg att den begränsar byggandet i landet.

Priserna förväntas öka i alla sektorer utom just bygg- och anläggningsverksamhet, där företagen tror på minskade priser, enligt KI:s Konjunkturbarometer.

Från detaljhandeln kommer också negativa signaler om de senaste månadernas försäljningsutveckling. SCB konstaterar en svag ökning i tredje kvartalet, även om årsutvecklingen är negativ.

– I ett och ett halvt år har detaljhandelns försäljningsvolym minskat jämfört med motsvarande månad föregående år. Senast vi såg en uppgång i våra årsjämförelser var i april 2022, säger Jeongwon Kim, statistiker på SCB.