Rami Yacoub och Carl Falk är två av de numera ganska många svenska musikproducenter som skapar hitlåtar åt världsstjärnorna. Foto: SVT/Martin Lundberg

Sverige världsledande på hitlåtar

Uppdaterad
Publicerad

Räknat per capita skapar Sverige fler topplistelåtar än både USA och Storbritannien. Svenska musikproducenter tillhör världseliten.

Agenda har träffat ett par av de mest framgångsrika svenska låtproducenterna. De jobbar i en mansdominerad bransch. Musikproducenter är oftast män.

– Tittar man på hitlistor i världen eller vad som spelas på Spotify så ser man olika internationella namn, framför allt amerikaner,  men det nya är att nästan alla de här låtarna är skrivna av svenskar, säger Jan Gradvall, journalist på Dagens Industri.

Ett tjugotal svenskar tillhör den absoluta världseliten när det gäller att tillverka popmusik. Till den amerikanska Grammygalan i januari, musikens svar på Oscarsgalan, är inte mindre än sju svenskar nominerade.

Målgruppen viktig

– Det är väldigt mycket hårt arbete med att ta fram produkter som folk gillar. Man sitter inte vid en lägereld och plinkar på en gitarr och så blir det en hit, säger Rami Yacoub, musikproducent.

– I år har vi kanske skrivit ett 40–tal låtar. Vi gör popmusik och det är hela tiden viktigt att skriva för sin målgrupp. Att tänka på vilka vi gör musiken för, säger Carl Falk, musikproducent.

Det svenska “musikundret” – som det brukar kallas –  handlade länge om artister som ABBA, Europe, Roxette och Ace of Base.

I dag har svenska låtskrivare och producenter snarare blivit duktiga på att skräddarsy helt färdiga låtar med både text och musik, som sedan sjungs in av någon världsstjärna.

”Vi är ett stort grabbgäng”

Den svenska jämställdheten kan tyckas långt borta i popmusikens värld. De kvinnliga musikproducenterna är lätt räknade.

– Det finns kvinnliga låtskrivare, otroligt duktiga tjejer, men producenter... jag känner inte till någon kvinnlig producent faktiskt. Vi är ju ett stort grabbgäng, det är som en lekstuga, säger Rami Yacoub.

För alla dem som varit stolta över Sveriges ingenjörer, fabriker och uppfinnare är det kanske också svårsmält att det som Sverige i dag är bäst på är popmusik.

– På sätt och vis kanske det är en fortsättning på den gamla sortens ingenjörer som satt och konstruerade perfekta kugghjul och tetrapack. Nu jobbar man i underhållningsbranschen, säger Jan Gradvall.

Sverige har ”en absolut pallplats”

– I en värld där det blir allt svårare att konkurrera med våra traditionella varor som bilar och kylskåp, som nu görs lika bra och billigare på andra platser, så har vi inom kulturen fortfarande ett relativt försprång gentemot omvärlden, eftersom vi är såpass bra på musik och annan kultur i Sverige, säger Klas Rabe på Tillväxtverket.

– Vi har en absolut pallplats i världen. Det är Sverige, England och USA, säger Johnny Tennander på Sony/ATV.

Om man tar hänsyn till folkmängden ligger Sverige före både Storbritannien och USA när det gäller att knåpa ihop hitlåtar. Och svensk musikproduktion har större ekonomisk betydelse än vad många föreställer sig.

Musiken driver innovation

– Den är väldigt viktig för svensk export, både för att vi exporterar musiken i sig men också för att vi genom den väcker intresse för annan svensk export. Den har också betydelse för näringslivsutveckling förbi musiken, som till exempel Spotify. Den driver innovation, säger Klas Rabe.

Att bli rockstjärna är en klassisk dröm bland tonåringar. Men i Sverige håller något på att hända. Dagens unga tycks drömma mer om datorer än elgitarrer.

– Det kommer nya generationer hela tiden. Folk sitter och jobbar på sina macbooks och sina laptops. Det finns ungdomar på 15–16 år som är otroligt duktiga på att producera musik. Det verkar vara en vanlig dröm att lyckas med musik, säger Johnny Tennander på Sony/ATV.

Och Jan Gradvall konstaterar:

– Man talar om den svenska krisen, att det går dåligt för Sverige, svenska ungdomar är arbetslösa och så vidare. Men mitt i alltihopa är det ju hoppfullt att Sverige är ledande i den bransch där nya jobb skapas.

Agendas reportage om det svenska musikundret sändes söndag den 15 december kl 21.15 i SVT2. Artisten Alina Devecerski och Musikförläggarnas kanslichef Nutta Hultman i studion för att prata om ojämlikheten i musikbranschen. Se programmet här och i efterhand här.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.