Försvarsmakten och Kustbevakningen bedriver redan sjöövervakning dygnet runt. Men nu får myndigheterna i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hitta fler sätt att samarbeta på.

Ulf Kristersson (M) beskriver samarbetet som ”närmare än vad som har funnits tidigare”.

– För att snabbare kunna agera på avvikande beteenden i Östersjön, säger statsministern på presskonferensen.

I sitt tidigare tal på Folk och försvar sade Kristersson att Sverige med grannländer utsätts för ”hybridattacker som utförs med datorer, pengar, desinformation och hot om sabotage”.

Övervakning efter misstänkta kabelsabotage

Uppdragets syfte är att bli bättre på informationsdelning, att knyta samman det civila och det militära bättre och att använda myndigheternas resurser mer effektivt.

– Säkerhetsläget i Östersjöregionen och i Östersjöns inlopp har förändrats i grunden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Potentiella hybridoperationer av främmande makt kan inte uteslutas och därför är behovet av en starkare sjöövervakning viktigt, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Uppdraget ska redovisas för Försvarsdepartementet i maj 2025.

Beskedet från regeringen kommer efter att flera fall av misstänkta sabotage riktade mot undervattenskablar upptäckts under de senaste månaderna.

Sverige deltar i Nato-insats på Östersjön

Samtidigt väntas Nato i dagarna inleda en större sjöövervakningsinsats i Östersjön för att bevaka kritisk infrastruktur på havsbotten. Regeringen meddelade på presskonferensen att Sverige ska bidra med tre örlogsfartyg och ett radarspaningsplan till insatsen.

– De här örlogsfartygen ställs under Natos ledning och man skapar med dem bättre förutsättningar för en sjölägesbild på Östersjön. Detta är ett stort och viktigt bidrag från Sverige, säger Pål Jonson.

– Det här är första gången som Sverige som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos avskräckning och försvar vårt eget närområde, säger Ulf Kristersson.