Det finns 1000 HVB-hem i Sverige och förra året fick alltså en femtedel av hemmen kritik av Ivo. SVT Nyheter har granskat de 50 hem där det finns allvarliga eller återkommande problem.
Det handlar om flickor som prostituerar sig utan att personal ingriper eller informerar socialtjänsten. Personal som brottar ner barn på golvet med ett knä i ryggen. Kollektiva bestraffningar som att inte få gå till skolan eller åka hem. Barn som isoleras, hotas med att skickas till statliga SiS-hem eller inte tillåts ha sina mobiltelefoner.
Några händelser beskrivs som särskilt problematiska:
- På ett hem bestraffades barnen för att de pratat med Ivo. Enligt barnen skrek VD:n åt dem för att de “tjallat” om upprepade kränkningar.
- På ett annat hem har personalen arrangerat slagsmål mellan pojkarna som bodde på hemmet – för sin egen underhållning. Om pojkarna vägrade hotades de med våld.
Slår larm
Många föräldrar och barn slår också larm till Ivo om otrygghet med slagsmål och polisingripanden.
“Det flödar av droger och alkohol på hemmet. Ingen kontroll överhuvudtaget”, skriver personalen anonymt om ett boende.
“Tatueringsapparater har de haft där så nu har någon av pojkarna tatuerat min son på handen”, skriver en mamma.
Återkommande kritik är att personalens utbildning eller lämplighet brister. Dessutom utreds ofta inte vad ungdomen behöver innan de skrivs in, vilket gör att de med olika problem blandas och påverkar varandra negativt.
“Förbättrat verksamheten”
SVT Nyheter har kontaktat de som äger och driver de 50 hem som fick värst kritik förra året. De flesta skriver att de har lyssnat på Ivo och förbättrat verksamheten. Det handlar både om små bolag, stora koncerner och kommuner.
Humana, som är en av de största aktörerna i branschen, har 16 hem på listan.
– Jag skulle verkligen önska att vi slapp alla typer av händelser, vi tar hand om väldigt svårt utsatta barn och ungdomar och då händer det saker som är svåra att hantera, säger Johanna Rastad, chef för Humana individ och familj.
Gryning-koncernen ägs av kommunerna i Västra Götaland. I ett av deras hem som får kritik dog en flicka i ett knivslagsmål 2018. Det hemmet stängdes, men fyra andra av koncernens hem får kritik.
– Jag vill framhålla att i alla enkäter, klientenkäter, som vi gör så får vi oerhört höga betyg. Särskilt i frågor om tryggheten, säger Katarina Ahlqvist, vd för Gryning.
Våld, kränkningar och otrygghet – se hela SVT:s granskning av missförhållandena på flera svenska HVB-hem i spelaren ovan.
Fakta: HVB- och SiS-hem
HVB-hem
Ett HVB, hem för vård eller boende, riktar sig oftast till barn eller unga, men kan också vara för vuxna eller familjer med problem, som missbruks- eller beroendeproblematik. Verksamheten ska bedrivas enligt socialtjänstlagen, och ska anpassas efter ungdomarnas behov och förutsättningar. Den ska utformas så att vistelsen upplevs som meningsfull och ska ske under begränsad tid. För att driva ett HVB-hem krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som också ska granska att man uppfyller kraven.
SiS-hem
SiS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. Om socialtjänsten tror att en ungdom behöver tvångsvård gör man en utredning, och förvaltningsrätten beslutar om det blir ett omhändertagande.
På SiS ungdomshem får ungdomarna vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det finns 22 särskilda ungdomshem med cirka 700 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering. De flesta platserna är låsbara. Vården och behandlingen ska utgå från de enskilda ungdomarnas behov. De har rätt till god omvårdnad, rätten att överklaga beslut och klaga på vården. SiS-hem har rätt att i vissa fall använda tvångsåtgärder – det har inte HVB-hem.
Källor: Ivo, statens institutionsstyrelse, SiS