De flesta som söker asyl i Sverige saknar skyddsskäl och har därmed inte rätt att stanna. Många väljer dock ändå att stanna, något som enligt migrationsminister Johan Forssell (M) lett till ett omfattande skuggsamhälle bestående av uppemot 100.000 individer.
Inför tisdagens presskonferens om åtgärder för att få fler att lämna Sverige har det mesta av debatten handlar om den så kallade informationsplikten, eller angiverilagen, som kritikerna kallat den.
Frågan om personal inom skola, socialtjänst och sjukvård ska tvingas göra anmälan om de kommer i kontakt med människor som saknar rätt att vistas i Sverige har rört upp känslorna inte minst i kommun- och regionsektorn.
Kritiken mot förslaget har varit stenhård från anställda, fackförbund och andra organisationer. Regeringen hade till slut inget annat val än att krypa till korset.
Redan förra veckan, när partiledarna träffades på Harpsund för att förhandla fram ett uppdaterat Tidöavtal, löstes denna fråga ut, enligt vad SVT erfar.
Partiledarna kom överens om att den omdebatterade informationsplikten inte ska gälla sjukvård, skola, socialtjänst och kommunala bibliotek. Orsaken är den massiva kritiken mot förslaget.
Stor framgång för L
Att Tidöpartierna nu fattat detta beslut kan inte tolkas på annat sätt än en stor framgång för Liberalerna. Omvänt är det ett betydande bakslag för Sverigedemokraterna, som länge argumenterat för att skol- och vårdpersonal bör vara skyldiga att anmäla individer som saknar rätt att uppehålla sig i Sverige.
Sverigedemokraterna medger öppet att de är besvikna, men hävdar att de nått andra framgångar i förhandlingarna på Harpsund, framgångar som ska offentliggöras inom kort. Hur det är med den saken återstår alltså att se.
Men även om informationsplikten bantas innebär utredningsförslaget ökade möjligheter för polis och andra myndigheter att upptäcka och utvisa personer som saknar rätt att vistas i Sverige. Informationsplikten ska införas i sex stora myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Enligt utredningen ska de inre utlänningskontrollerna öka och polisen ska få rätt att göra husrannsakan och genomföra kroppsvisitationer i jakt på pass, mobiler och datorer.
Polisen ska också få rätt att ta fingeravtryck av barn så unga som sex år, jämfört med dagens åldersgräns på 14 år.