Antalet skjutningar i Sverige har legat på ungefär samma nivåer de senaste fem åren, enligt kriminologen Manne Gerell. En utveckling över tid är också att färre skadas men fler dödas. Foto: Johan Nilsson/TT, Håkan Röjder

Ungdomsledaren Franco om skjutvåldet: ”Avtrubbningen har påverkat oss alla”

Uppdaterad
Publicerad

Dödsfallen i samband med skjutningar är på samma höga nivå som förra året – 2020 – då Sverige nådde nya rekordnivåer till följd av skjutvapenvåldet. Men antalet skjutningar och skadade är något färre, om man ser till polisens egen halvårsstatistik.

Skjutningarna var fler under både 2020 och 2019. Det visar polisens statistik över bekräftade skjutningar mellan 1 januari och 31 juli i år jämfört med motsvarande perioder åren dessförinnan.

Men Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet som forskar om gängvåld, vill inte beskriva det som att skjutningarna har minskat.

– De senaste fem åren har vi legat på ungefär samma nivåer, säger han till SVT Nyheter.

”Uppenbarligen inte tillräckligt”

Detta trots att det gjorts väldigt stora insatser från både polis, politiker och kommuner.

– Det som görs har uppenbarligen inte varit tillräckligt, säger Gerell.

Han säger samtidigt att satsningarna som har gjorts kan ha förhindrat en ännu värre utveckling.

Franco Marin Rodriguez är ungdomsledare på TechTensta/Blå Huset norr om Stockholm. Han beskriver hur det dödliga skjutvapenvåldet gjort både honom och andra avtrubbade.

– Det är stor skillnad på när man fick höra om sin första vän eller bekant som gick bort, man behandlar den sorgen på ett helt annat sätt. Det tog väldigt mycket mer känslomässigt, säger han.

Fler som träffas dör

Under de första sju månaderna i år har 24 personer dött i samband med skjutningar. Det är en färre än under samma tidsperiod förra året, enligt polisens officiella statistik. 2020 var också ett år då dödstalen till följd av skjutvapenvåldet nådde toppnoteringar.

Manne Gerell beskriver en förändring över tid där man sett en ökning av antalet dödade i samband med att någon avlossar ett vapen – samtidigt som antalet skadade minskar.

– Om någon träffas så är sannolikheten mycket högre att de dör nu än vad det var för några år sedan. Men jag vet inte vad det beror på eller hur man ska förklara det, säger Gerell.

SVT Nyheter har sökt polisen för en intervju kring skjutningsstatistiken men myndigheten avböjer att svara på frågor.

Hör ungdomsledaren Franco Marin Rodriguez berätta mer om våldets konsekvenser i klippet ovan.

Fakta: Bekräftade skjutningar

Polisen för sedan november 2016, på regeringens uppdrag, statistik över antalet bekräftade skjutningar.

Definitionen av dessa är:

”En bekräftad skjutning är tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.”

SVT Nyheter har sammanställt och jämfört polisens officiella statistik från 1 januari till 31 juli sedan 2018. Detta då augustisiffrorna fortfarande är preliminära och den mer systematiska rapporteringen enligt Nationella operativa avdelningen (Noa) startade först 2018.

Det kan också hända att siffrorna för de senaste månaderna skrivs upp eller ner något i samband med att det kommer in nya bevis eller någonting förändras. Det kan gälla även skadade och dödsfall.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.