Varje vecka är tusen personer runt om i landet så fulla eller drogade att polisen anser att de utgör en fara för sig själva eller andra. De flesta som omhändertas hamnar i polisarrest, i så kallad fyllecell, enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer).

I snitt dör sex personer om året i en sådan cell, ofta av akut alkoholförgiftning eller blandförgiftning med alkohol, narkotika och läkemedel, och sedan januari 2012 har åtta personer omkommit, visar SVT:s granskning. Ingen av de åtta fick träffa en läkare innan de dog.

SKL: En polisfråga

Flera ledande politiker, bland annat justitieminister Beatrice Ask och biträdande socialminister Maria Larsson, har efter granskningen krävt att ansvaret för de som omhändertas ska flyttas över till vården, och även Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen vill det.

Men vården håller inte med. LOB rör ordning och säkerhet och är därför en polisfråga, anser Sveriges kommuner och landsting (SKL).

– Enligt lagen har polisen också ansvar att bedöma om en person behöver sjukhusvård eller läkarundersökning. Nu har vi sett att polisen har svårt att göra den bedömningen, säger Gunnborg Brännström, projektledare vid SKL, till TT.

Inleda dialog

Lösningen är i stället att vården ska ge polisen skriftliga råd på hur man kan göra med omhändertagna som mår dåligt, menar Gunnborg Brännström.

– Jag tror att man skulle kunna inleda en dialog för att få lite mer klarhet i om landstingen kan hjälpa till med någon slags checklista eller underlag som stöd för polisen.

Men snart kanske polisen får lite avlastning ändå. I budgetpropositionen för 2014 presenterade regeringen en satsning på 35 miljoner under tre år för att påskynda utvecklingen av vårdalternativet, tillnyktringsenheter, som i nuläget mest finns i storstäderna.