SVT:s konsumentredaktion Plus granskar just nu parkeringsböter. Hundratals tipsare har hört av sig med berättelser om vad de anser vara oseriöst agerande från parkeringsbolagen.
Branschorganisationen Svepark håller med om stora delar av kritiken.
– Det är väldigt lätt att starta parkeringsbolag i Sverige, och det finns också en tro att det finns pengar att tjäna genom att inte vara seriös, till exempel genom otydlig skyltning eller att utfärda kontrollavgifter på ett sätt man inte bör göra, säger Lena Karlsson, vd på Svepark.
Inget gehör hos politikerna
Svepark har länge efterlyst en lagstiftning som skarpare reglerar vad som krävs för att starta parkeringsbolag, men också som ställer större krav på parkeringsbolagen att ge sina anställda tillräcklig utbildning.
Men trots att Svepark i flera år har försökt att väcka frågan bland våra politiker har ingen förändring skett.
– Det har inte funnits något gehör i vår riksdag att göra det, säger Lena Karlsson till Plusredaktionen.
Varför tror du att det är så?
– Jag tror att det är för svåra och komplicerade frågor. Men i takt med att vi reglerar mer och mer av både den kommunala gatumarken och den privata tomtmarken så måste vi ha en acceptans för det regelverk vi har.
Plusredaktionen har ställt frågor till regeringen och Näringsdepartementet om det svenska parkeringssystemet men de har avböjt att kommentera.
Här kan du följa Plusredaktionens granskning av parkeringsböter – och tipsa reportern!
”Parkeringsböter”
Egentligen är det bara i folkmun som det kallas parkeringsböter. De gula remsorna i vindrutan kan vara av två typer:
- Parkeringsanmärkning – utfärdas på gatumark, framför allt för att parkerade bilar inte ska störa trafiken. 2018 utfärdades 1,6 miljoner parkeringsanmärkningar i Sverige.
- Kontrollavgift – utfärdas på tomtmark, till exempel bostadsparkeringar och parkeringshus. Senast en uppskattning av antalet kontrollavgifter i Sverige gjordes var 2005. Då var antalet 1,1 miljoner, vilket kan jämföras med antalet parkeringsanmärkningar som samma år också var 1,1 miljoner.
Källor: Transportstyrelsen & Parkeringsutredningen (N2004:21/SOU 2006:109)