Minst 447 barn har blivit bortförda sedan 2020, då lagen om utreseförbud för barn som riskerar att bli bortförda infördes, visar SVT:s kartläggning om barnbortföranden. Samtidigt har endast 54 flickor fått skyddet sedan den infördes, visar SVT:s genomgång av domarna där socialtjänsterna ansökt om utreseförbudet.
– Det är alldeles för få, säger jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L).
Lagen har fått kritik för att vara alldeles för snäv och yrkesverksamma vill se ett utvidgat reseförbud redan till sommaren då flest barnbortföranden sker. Men när lagskärpningen kommer är oklart. Något förra regeringens socialminister Lena Hallengren (S) är kritisk mot. Det var de som lät utreda lagändringen innan maktskiftet.
– Varje dag som går, är det fler barn som riskerar att befinna sig i den här sitationen. Vi vet ju också att sommaren är den tid då flest planerar en resa till ett tidigare hemland – och inte alla kommer tillbaka, säger hon.
Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) menar att det finns skäl att se till att reseförbudet utvidgas snabbt.
Vill att utreseförbud ska vara med i polisens efterlysningsregister
– Utreseförbud behöver utvidgas så de inte bara gäller barnäktenskap och könsstympning men även där föräldrar inte samtycker till barnets vilja att välja sin egen väg, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Idag gäller lagen endast vid ”påtagliga” misstankar om barnäktenskap och könsstympning, men inte vid till exempel vårdnadstvister eller så kallade uppfostringsresor.
Hon skulle även vilja se att samarbetet mellan myndigheterna blir mer effektivt, framför allt mellan socialtjänsten, vården och polisen.
– Här ser vi över sekretessen, säger hon.
Socialtjänstminister vill även att lagen om utreseförbudet ändras så att utreseförbudet inte bara finns i barnens passregister, utan även i polisens efterlysningsregister.
Olika kunskapsnivåer i kommunerna ett problem
Ett problem i arbetet kring barnbortföranden är att kunskapsnivån inom socialtjänsten skiljer sig mycket mellan olika kommuner.
Centerpartiets ansvarig för familjerättsfrågor, Marina Johansson (C) menar att det krävs en enhetligt utbildning inom alla socialtjänster för att man mer effektivt ska jobba med både hedersfrågor och barnkidnappningar.
– Vi måste ta ett större nationellt ansvar för vilka verktyg och metoder som behövs för att klara detta, säger hon.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.