SSAB-fabrik med rökmoln från skorstenen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Om sju år ska SSAB vara fossilfria – här är tre utmaningarna som väntar för verksamheten i Borlänge. Foto: Anders Hansson/SVT

SSAB:s stora utmaningar i klimatomställningen i Borlänge: ”Kan inte chansa”

Uppdaterad
Publicerad

SSAB är den industri som släpper ut mest växthusgaser i hela landet. Företaget står för en tiondel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. I Dalarna står SSAB:s anläggning i Borlänge för länets största industriutsläpp – något som gällt de senaste 14 åren.

– Här kommer utsläppen framförallt från fossila bränslen som används i uppvärmningsprocesser, säger miljöchef Jonas Larsson.

Förra året släppte SSAB:s anläggning i Borlänge ut 225 000 ton koldioxidekvivalent (co2ekv*) vilket utgör cirka 15 procent av länets totala utsläpp. Ambitionen är dock att utsläppen ska minska rejält.

Klimathopp i Dalarna

– Vi har som mål att bli fossilfria till år 2030. En del av det är att lansera det fossilfria stålet senast 2026, säger Jonas Larsson.

I videon: Tre utmaningar som väntar när SSAB i Borlänge ska ställa om till fossilfri produktion.

En omställning för hela stålindustrin

SSAB, LKAB och Vattenfall arbetar nu med Hybrit-projektet där målet är att producera ”grönt” stål utan fossila bränslen från 2026.

Den stora omställningen väntas ske på produktionsanläggningarna i Luleå och Oxelösund, där kol och koks som nu används i stålproduktionen, ska ersättas med vätgas.

Borlänge byter bränslen

Idag kretsar verksamheten i Borlänge kring uppvärmning och valsning av stålet från de andra orterna. 90 procent av utsläppen på anläggningen kommer från fossila bränslen i uppvärmningsprocesserna.

– Här handlar det om att ställa om till fossilfria bränslen, säger Jonas Larsson.

Har ni gjort tillräckligt hittills för att minska era utsläpp? 

– Uppenbarligen inte och det är därför vi har vår plan framåt.

*Inom ramen för begreppet växthusgaser ingår flera olika gaser, bland annat koldioxid, metan, lustgas. Gaserna bidrar olika mycket till växthuseffekten. För att kunna jämföra de olika gasernas bidrag till växthuseffekten används begreppet koldioxidekvivalenter, där gasernas utsläpp omvandlats till motsvarande mängd koldioxidutsläpp.

Stor byggnad med texten ”HYBRIT” på.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör mer om projektet Hybrit och det svenska stålets väg mot att bli grönt. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimathopp i Dalarna

Mer i ämnet