26-åriga Ida är uppvuxen i Falun men bor idag i Uppsala och studerar till lärare. Men för tio år sen såg livet annorlunda ut. Hon blev sjuk i anorexi 2013 när hon började på friidrottsgymnasiet.
– Det började ganska oskyldigt där jag först trappade ner på godis och snacks och ville vara nyttig, säger Ida Tryggveson.
”Blev som en trygg vän”
Sjukdomen blev allt svårare och hon isolerade sig, började träna väldigt hårt och kontrollerade sin kost på ett ohållbart sätt.
– Det här pågick under väldigt lång tid innan jag vågade söka hjälp. Jag mådde väldigt dåligt och pratade inte med någon om det. Ätstörningen blev som en trygg vän, säger hon.
Påverkades av pro-ana-kulturen
När Ida var som sjukast, åren 2015-2017, tog hon del av innehåll i sociala medier med pro-ana-innehåll. Hon sökte sig dit för att få tips och inspiration från andra för att kunna hantera hungerkänslorna – och inte äta.
– Jag kände mig lite uppfylld och fick ett sammanhang, att andra levde på samma sätt som jag gjorde och drevs av det, säger hon.
Vad betyder pro-ana? Ätstörningsexperten berättar i videon nedan.
Idag är Ida frisk och mår bra. Hon menar att pro-ana-kulturen inte stod lika mycket i fokus för några år sedan, då såg hon att flera olika typer av kroppar fick synas i sociala medier. Men på sistone har hon märkt att pro-ana-kulturen kommit tillbaka.
”Tydligt triggande”
– Även jag som inte hänger på pro-ana-kontona börjar se väldigt smala kroppar på sociala medier, som är tydligt triggande för personer med ätstörningar, säger Ida Tryggveson.
HÄR KAN DU FÅ HJÄLP OM DU HAR EN ÄTSTÖRNING:
• Via 1177 kan man söka vård hos Region Dalarna. Där finns information om var du kan söka vård.
• Tjejjouren Dalia arbetar för jämställdhet i samhället genom att stärka och stötta tjejer. Där kan man chatta anonymt.
• På riksföreningen Frisk och Fri jobbar personer som haft ätstörningar samt anhöriga. De har en stödlinje, chatt och digitala träffar.
• Ungdomsmottagningen UMO kan också erbjuda stöd.