I snitt tar det 10 till 15 år innan en patient med hetsätstörningssymptom söker professionell hjälp, enligt Socialstyrelsens rapport från 2019. Dessutom är vården och kunskapen om sjukdomen ofta knapphändig – något som Anna Emet vill ändra på.
– Man äter även fast att man inte är hungrig och många känner skuld, skam och äckelkänslor över beteendet. Det bidrar till att man inte pratar om sjukdomen och den är fortfarande väldigt tabubelagd, säger hon.
Fått dela sina erfarenheter
Ett grepp som Dala ABC, en mottagning för personer över 18 år, började med för två år sedan är gruppbehandling i åtta veckor. Anna och hennes dietist-kollega samlar patienter med hetsätningsstörning som delar sina erfarenheter av sjukdomen.
– Vi pratar om vad kroppen behöver, regelbundet ätande till exempel. Hur man påverkas av en ätstörning och ångesthantering.
”Flera har blivit friska”
Behandlingen har varit väldigt hjälpsam för många, enligt Anna Emet.
– Många är rädda inför behandlingen först för man känner sig ofta ensam. Men att få träffa andra har varit en av de viktigaste faktorerna till att det har känts bra och flera har blivit friska.
Har du tips till de som känner igen sig i sjukdomen?
– Det är viktigt att ha någon som man vågar prata med. De som inte är drabbade kan ha svårt att förstå, men man kan säga ”Det här är jobbigt att prata om och du behöver inte lösa mitt problem, men lyssna gärna”, säger Anna Emet.
Vilka är symptomen för hetsätningsstörning, kan man söka vård för sjukdomen och kan man bli frisk? Hör psykologens svar i videon.
Ätstörningar
Olika typer av ätstörningar:
• Aneroxi (anorexia nervosa är det formella namnet) är när man försöker svälta sig själv för att gå ner i vikt. Detta trots att man väger mindre än vad som är hälsosamt för ens längd och ålder.
• Bulimi (bulimia nervosa är det formella namnet) innebär att man hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten.
• Hetsätningsstörning innebär att man äter ofta och återkommande utan att kunna kontrollera sig. Man får i sig mycket mat på kort tid.
Samtliga sjukdomar kan vara livshotande om man inte får behandling.
Enligt Socialstyrelsen finns även andra specificerade och ospecificerade ätstörningar.
Källa: 1177 och Socialstyrelsen
HÄR KAN DU FÅ HJÄLP OM DU HAR EN ÄTSTÖRNING:
• Via 1177 kan man söka vård hos Region Dalarna. Där finns information om var du kan söka vård.
• Tjejjouren Dalia arbetar för jämställdhet i samhället genom att stärka och stötta tjejer. Där kan man chatta anonymt.
• På riksföreningen Frisk och Fri jobbar personer som haft ätstörningar samt anhöriga. De har en stödlinje, chatt och digitala träffar.
• Ungdomsmottagningen UMO kan också erbjuda stöd.