– Normalt sett är socioekonomiskt utsatta familjer överrepresenterade i sådana här sammanhang, men vi ser att nedstämdhet och oro över ens ekonomiska situation blir större nu i fler klasser än tidigare, säger Magnus Nordahl, sektionschef på socialtjänsten i Falu kommun.
Samtidigt som orosanmälningarna ser ut att öka så går antalet familjer som behöver försörjningsstöd ner i alla dalakommuner utom tre.
Världsläget ställer till det
En orsak kan vara att de orosanmälningar som nu kommer in är från familjer som har det hyfsat ställt, men som kanske knuffats in i en svårare situation på grund av världsläget, tror Magnus Nordahl.
– Elpriser och boräntor stiger, vilket gör att familjer med stabil ekonomi helt plötsligt får utmaningar, inte så att man behöver försörjningsstöd men det blir utmaningar i vanliga familjer på ett annat sätt än tidigare, säger han.
Vad är orosanmälan?
- En orosanmälan ska göras till socialtjänsten vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa. Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
- Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som exempelvis skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
- När en orosanmälan om barn kommer in till socialtjänsten ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet eller den unga är i behov av omedelbart skydd. Därefter måste beslut tas om en utredning ska inledas eller inte, en så kallad förhandsbedömning. En anmälan leder inte alltid till att socialtjänsten inleder en utredning.
- Av samtliga orosanmälningar som gjordes 2021 ledde 55 procent till antingen att en ny utredning inleddes eller så kopplades anmälan till en redan pågående utredning.
Källa: Socialstyrelsen
