– Det var inte bara drömmen om ett bättre liv som fick folk att emigrera till Amerika. Det var också av religiösa skäl, berättar Anna Björk, ordförande för Hasselas hembygdsförening.
Bonden Joris-Pelle var en religiös man, som påverkad av sin tids väckelsevåg, ville kunna hålla gudstjänster och predika hemifrån. Men det fick man inte för statskyrkan och Joris-Pelle hade fått avtjäna en tid i fängelse för det.
Från Finnskogar till Amerika
Den 21 juli skedde avmarschen från Joris. Hasselabona reste med skeppet Oden från Gävle. Den nådde New Yorks hamn den 31 oktober. Några valde att stanna i New York, medan andra fortsatte längre nordväst. Inte förrän de nådde sjön Chisago i Minnesota, valde Joris-Pelle och frun Carin Andersson att slå upp bopålarna.
– Jag vet att Joris-Pelle i sin nya hembygd höll predikningar och gudstjänster i hemmet, säger Anna Björk.
Likheter med Vilhelm Mobergs Utvandrarna
Det finns en hel del likheter mellan Erik Norelius dagbok och Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna. Bland annat stämmer antalet resenärer exakt. Och mecenaten i Mobergs bok, han som betalar hela resan, kan kopplas till Joris-Pelle.
– Joris-Pelle betalade också för resan för sådana i Hassela som inte själva hade råd, berättar Anna Björk.
Svenskamerikaner kysser marken vid Joris
Joris-Pelles gård brann ned i början på 70-talet. Men den gamla potatiskällaren klarade sig, liksom äppelträden. Joris-gruppen, ett gäng engagerade Hasselabor, har satt upp ett vindskydd med information om Amerikafararna från Hassela.
Anna Björk berättar att varje år kommer svenskamerikaner från USA till Hassela för att besöka Joris-platsen och sina förfäders mark.
– Det är väldigt känslomättat. Vissa faller i gråt, andra kastar sig ned och kysser marken, berättar Anna Björk.