Gävleborg
Anna Björk, ordförande för Hasselas hembygdsförening, står i Finnskogen bredvid ett minnesmärke i form av en sten med ett järnplakat över Joris-Pelle.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Anna Björk vid minnesplatsen för Joris-Pelles gård i Finnskogarna utanför Hassela. Hör mer om hur bonden blev drivande för att få hälsingar att flytta till Amerika i klippet. Foto: Lari Honkanen/SVT

Från Hassela till Amerika: Emigrantledaren Joris-Pelle fick med sig många hälsingar

Publicerad

Det var i slutet av juli, år 1850, som storbonden Per Andersson, mer känd som Joris-Pelle, tillsammans med ett sällskap på 114 Hasselabor utvandrade till Amerika. En av dem hette Erik Norelius och han förde dagbok över resan. En dagbok som sedermera ska ha inspirerat Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

– Det var inte bara drömmen om ett bättre liv som fick folk att emigrera till Amerika. Det var också av religiösa skäl, berättar Anna Björk, ordförande för Hasselas hembygdsförening.

Bonden Joris-Pelle var en religiös man, som påverkad av sin tids väckelsevåg, ville kunna hålla gudstjänster och predika hemifrån. Men det fick man inte för statskyrkan och Joris-Pelle hade fått avtjäna en tid i fängelse för det.

Från Finnskogar till Amerika

Den 21 juli skedde avmarschen från Joris. Hasselabona reste med skeppet Oden från Gävle. Den nådde New Yorks hamn den 31 oktober. Några valde att stanna i New York, medan andra fortsatte längre nordväst. Inte förrän de nådde sjön Chisago i Minnesota, valde Joris-Pelle och frun Carin Andersson att slå upp bopålarna.

– Jag vet att Joris-Pelle i sin nya hembygd höll predikningar och gudstjänster i hemmet, säger Anna Björk.

Likheter med Vilhelm Mobergs Utvandrarna

Det finns en hel del likheter mellan Erik Norelius dagbok och Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna. Bland annat stämmer antalet resenärer exakt. Och mecenaten i Mobergs bok, han som betalar hela resan, kan kopplas till Joris-Pelle.

– Joris-Pelle betalade också för resan för sådana i Hassela som inte själva hade råd, berättar Anna Björk.

Svenskamerikaner kysser marken vid Joris

Joris-Pelles gård brann ned i början på 70-talet. Men den gamla potatiskällaren klarade sig, liksom äppelträden. Joris-gruppen, ett gäng engagerade Hasselabor, har satt upp ett vindskydd med information om Amerikafararna från Hassela.

Anna Björk berättar att varje år kommer svenskamerikaner från USA till Hassela för att besöka Joris-platsen och sina förfäders mark.

– Det är väldigt känslomättat. Vissa faller i gråt, andra kastar sig ned och kysser marken, berättar Anna Björk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.