Mitt under ett pågående intervjubesök som SVT Gävleborgs reporter gör med sjuksköterskor på Hudiksvalls sjukhus dyker en chef upp och anklagar reportern för att vara där utan tillstånd – trots att reportern blivit inbjuden och har en avtalad tid för intervjun.
Chefen, Kjell Karlsson, ställer upprepade frågor till reportern om vad intervjun handlat om, vilka frågor som har ställts, och kräver att få se det bandade materialet innan det sänds.
Det här är ett grovt övertramp. I Sverige är det en grundlagsskyddad rättighet för var och en att prata med media. Chefer har inte rätt att kontrollera vad som sägs eller av vem. Vi har dessutom ett censurförbud som säger att en myndighet i förväg inte får granska ett material som ska sändas. Det här borde chefer på Hudiksvalls sjukhus känna väl till.
Reagerar starkt och drar sig ur
Sjuksköterskorna som varit med på intervjun reagerar väldigt starkt när flera personer i chefspositioner står framför dem och ifrågasätter intervjun. De blir ledsna och gråter och flera drar sig ur publiceringen. De vill inte längre att något de sagt under intervjun ska användas.
När vår reporter intervjuar Kjell Karlsson dagen efter ber han om ursäkt och påstår att han inte alls var intresserad av innehållet i intervjun. Att allt hade varit lugnt om vi bara hade haft tillstånd att vara där.
Vår reporter var inbjuden av en sjuksköterska med en avtalad tid för intervju. Vi har alltså blivit insläppta av en behörig person som vet varför vi är där och vad syftet med intervjun är. På plats erbjuder sjuksköterskan oss att filma på avdelningen.
Att en reporter som jobbar journalistiskt skulle kontrollera med en chef om medarbetaren har rätt att bjuda in oss är helt absurt. Det skulle inte vara förenligt med grundlagen och vårt uppdrag att skydda våra källor, som jag ser det.
En rättighet att värna om
Att chefer begränsar medarbetares möjligheter att prata med media är ett problem. Under pandemin har vi sett flera exempel där kommuner gått ut med information till sina anställda om att de inte får svara på frågor om covid.
I Uppsala ringde en kommunikatör från kommunen upp en rektor mitt under pågående intervju med SVT och sa att hon inte skulle svara på fler frågor.
Att tysta personal på det här sättet är ett hot mot demokratin. Yttrandefrihetsgrundlagen ger oss alla rätt att uttrycka tankar, åsikter och känslor och lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Det måste vi värna om.
Vad innebär yttrandefriheten och meddelarskyddet?
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, togs i bruk 1992 i Sverige och innebär att alla har rätt att uttrycka sina tankar, åsiktor och känslor i tv, radio och andra sorters upptagningar.
YGL betyder också att myndigheter inte kan kräva att få granska något som ska publiceras, vilket kallas censurförbud. Den som är upphovsman till ett radio- eller tv-program eller liknande, har dessutom rätt att vara anonym.
Läs mer: Sveriges riksdag: Yttrandefrihetsgrundlag
Meddelarfrihet innebär en rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande till grundlagsskyddad media.
Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till media och lämna uppgifter. Alla har också anonymitetsskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om han eller hon vill vara anonym. Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd.
Läs mer: Journalistförbundet: Meddelarfrihet