Under torsdagen var SVT Gävleborg på besök på Hudiksvalls sjukhus för att intervjua sjuksköterskor. Vi bjöds in på en avdelning av legitimerad personal och genomförde intervjun. På väg ut från intervjun mötte reportern på plats en biträdande verksamhetschef som var upprörd över att vi var där utan att ha pratat med ledningen först.
Chefen ville veta vad vi pratat om, vilka frågor som ställts och ville se på det inspelade materialet. Han ifrågasatte även våra avsikter med att vi var på platsen. Strax dök ytterligare tre personer till ur sjukhusledningen upp.
Situationen ledde till att två av de intervjuade sjuksköterskorna inte längre ville medverka i inslaget.
Pekar på fotoförbud och smittrisk
Dagen efter förklarar chefen sitt agerande så här:
– Det handlade om att det är fotoförbud och att inte föra in smitta på avdelningen, säger Kjell Karlsson, biträdande verksamhetschef på Anestesi Hudiksvalls sjukhus.
Dina frågor handlade ju inte om det, utan du ville veta vad vi hade pratat om och vilka frågor som hade ställts?
– Min upprördhet bestod bara av att jag inte var informerad, säger Kjell Karlsson.
”Ett grovt övertramp”
SVT Nyheter Gävleborgs redaktionschef Joanna Wågström kommenterar det inträffade:
– Att en chef går in under pågående intervju och undrar vad vi gör där, vill veta vad intervjun handlar om och begär att få se det inspelade materialet är ett grovt övertramp. Ingen chef kan kontrollera vad medarbetare säger till media. Att de sedan säger att vi var där utan tillstånd stämmer inte – vi var inbjudna av en medarbetare på avdelningen. Att vi skulle lyfta med en chef att en medarbetare har bjudit in oss till sjukhuset är inte förenligt med meddelarskyddet och grundlagen, säger Joanna Wågström.
Läs mer om problematiken i Joanna Wågströms krönika.
Vad innebär yttrandefriheten och meddelarskyddet?
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, togs i bruk 1992 i Sverige och innebär att alla har rätt att uttrycka sina tankar, åsiktor och känslor i tv, radio och andra sorters upptagningar.
YGL betyder också att myndigheter inte kan kräva att få granska något som ska publiceras, vilket kallas censurförbud. Den som är upphovsman till ett radio- eller tv-program eller liknande, har dessutom rätt att vara anonym.
Läs mer: Sveriges riksdag: Yttrandefrihetsgrundlag
Meddelarfrihet innebär en rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande till grundlagsskyddad media.
Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till media och lämna uppgifter. Alla har också anonymitetsskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om han eller hon vill vara anonym. Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd.
Läs mer: Journalistförbundet: Meddelarfrihet