2024 granskade SVT Gävleborg igångsatta förlossningar – att friska gravida kvinnor blev igångsatta, trots att en igångsatt förlossning oftare slutar med med akut kejsarsnitt, sugklocka och allvarliga blödningar, jämfört med en förlossning som startar av sig själv.
De igångsatta förlossningarna leder också oftare till olika typer av ingrepp – särskilt för förstföderskor.
Barnmorskeförbundet var starkt kritiskt till förändringen som kom 2020 (se faktaruta) – att alla skulle sättas igång efter 41 veckor.
Syftet med den förändringen var att rädda fler barns liv. Och förändringen har haft positiv effekt.
Det barnmorskeförbundet ville var att det skulle ske en individuell bedömning och att de friska gravida skulle få vänta vidare, medan kvinnor med riskfaktorer skulle sättas igång.
Nu har Socialstyrelsen gått på samma linje. I de nya riktlinjerna som kom 5 mars skriver de att det är ”lågt prioriterat att rutinmässigt sätta igång förlossningen i början av vecka 41” eftersom det vetenskapliga underlaget är svagt.
Däremot, säger rekommendationen, bör alla gravida vara förlösta eller i värkarbete i 42+0, efter 42 fulla graviditetsveckor, då graviditeten räknas som överburen.
– Rekommendationerna kommer för att vården har uttryckt ett behov av vägledning. Man har tolkat forskningen olika och det har funnits olika praxis, säger Thomas Lindén som är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
Vad betyder riktlinjer och rekommendationer, egentligen? Kommer alla regioner följa det här nu?
– Man kan se det som ett standardalternativ för hur vården ska erbjudas. Sedan har man alltid en unik person framför sig, med egna egenheter och önskemål. Så det är inte rätt att alltid ge vård i enlighet med rekommendationen, men det ska vara standarderbjudandet.
riktlinjer i förändring – igångsättning i vecka 41
- Före 2019, när en kvinna sattes igång, berodde det oftast på att mamman var sjuk eller att barnet inte växte som det skulle, till exempel. Eller att mamman nådde vecka 42 – vilket ungefär 5 procent av alla gravida gör.
- Förändringen började efter en studie som heter Swepis. Den visade att oväntat många barn dog i magen under graviditetsvecka 41 – och den avbröts hösten 2018.
- 2019 började därefter vissa regioner ändra sina rutiner, så att gravida kvinnors förlossningar skulle sättas igång med vårdens hjälp efter 41 veckor i stället för efter 42 veckor.
- 2020 formulerades ett officiellt råd, från förlossningsläkarnas organisation SFOG, som talade för igångsättning i vecka 41. Rådet byggde även på andra internationella studier. Och fler regioner följde efter.
- 2021 togs en nationell riktlinje för ”handläggning i graviditetsvecka 41” fram av vården själv, i form av Nationella Programområdet, som består av läkare från olika regioner runt om i landet.
- I slutet av 2022 kom även Region Stockholm – som var sist ut – över till den nya riktlinjen.
- Riktlinjen sa att alla skulle sättas igång efter 41 graviditetsveckor. Runt 20 procent av alla gravida når den veckan.
- Mars 2025 kommer Socialstyrelsen med riktlinjer som säger att alla inte ska sättas igång efter 41 veckor, utan att det ska ske en individuell riskbedömning. Men att alla ska vara förlösta eller i värkarbete efter 42 fulla graviditetsveckor.