• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Läkare sitter på sjukhussäng.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Att jämföra igångsättningar med förlossningar som startat själva är hårt kritiserat av läkarna bakom den nationella riktlinjen. Men BB Stockholm gör så. Varför då? Foto: Stefan Larsson/SVT

”Informerat samtycke” anledning att BB Stockholm skriver om risker med igångsättningar

Uppdaterad
Publicerad

Läkarna bakom den nationella riktlinjen skriver att det inte finns några ökade risker för kejsarsnitt, av att sättas igång i vecka 41, jämfört med att vänta vidare.

Men på 1177 och hos vissa vårdgivare, som BB Stockholm, står det om risker som kejsarsnitt, sugklockor och ökade ingrepp under förlossningen.

– Vi bidrar med kompletterande information, säger Sofie Graner, överläkare och verksamhetschef.

På BB Stockholms hemsida står det så här:

”Vi kan se på statistiken hos oss på BB Stockholm och i övriga landet, att kvinnor som startar spontant i högre utsträckning föder vaginalt utan sugklocka eller akut kejsarsnitt och skattar sin förlossningsupplevelse något högre.”

Den igångsatta förlossningen

Kritiserad jämförelse

Men att jämföra igångsatta kvinnor med dem som startat av sig själva är problematiskt och missvisande, menar Sophia Brismar Wendel, en av läkarna bakom riktlinjen.

Detta eftersom bara två av tre som tackar nej till igångsättning i början av vecka 41 kommer komma igång av sig själva innan vecka 42. 1 av 3 som väntar kommer alltså inte komma igång av sig själv.

Sofie Graner, verksamhetschef på BB Stockholm, tycker inte att det är fel att jämföra igångsättningar med spontan start, på det här viset.

– Riktlinjens information och vår information motsäger inte varandra. Vi bidrar med kompletterande information, tycker Sofie Graner, som även satt i arbetsgruppen som tog fram den nationella riktlinjen.

”Informerat samtycke”

Hon säger att vård skall bedrivas med ”informerat samtycke” och att det kräver att kvinnan har fått ett bra beslutsunderlag.

– Nationella riktlinjer är nationella riktlinjer. Det individuella valet är det individuella valet. Vad som är en risk på gruppnivå är inte nödvändigtvis en risk för mig. Jag önskar att alla kvinnor får möjlighet till ett informerat samtycke innan de tackar ja eller nej till en behandling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Den igångsatta förlossningen

Mer i ämnet