De två bergrummen, som är 200 meter långa, 18 meter breda och 25 meter höga, har stått oanvända i 30 år. Nu har Värmevärden, som driver kraftvärmeverket i Hudiksvall, långt gångna planer på att använda utrymmena som värmelager.
– Vi har för avsikt att lagra ungefär 90 000 kubikmeter vatten, där vi har ett varmt och ett kallt rum, och pumpar däremellan beroende på om vi laddar eller laddar ur energi ur berget, säger Per Persson, regionchef på Värmevärden.
TV: Följ med ner i bergrummet i reportaget på SVT Play
Tekniska nämnden i Hudiksvall godkände i måndags ett hyresavtal som sträcker sig över 15 år. De fyra första åren blir årshyran 150.000 kronor för att sedan höjas till 400.000 kronor.
Nytt bostadsområde blir granne
Idéerna om vad bergrummen kan användas till har varit många genom åren, allt från konsertlokal till svampodling. Dock inget konkret, så alternativet var att plombera dem för alltid. Att det nu blir värmelagring gör att det nya bostadsområdet som växer fram intill berget inte ska störas.
– Skulle vi ha haft något publikt så hade det krävts stora ytor utanför, det hade varit en konstant strid ström av människor in ihit. Nu kommer man inte märka den här verksamheten i princip alls, säger Annika Huber (S), ordförande i tekniska nämnden.
Ökar driftsäkerheten
Om allt går i lås väntas anläggningen vara i gång i augusti 2018. Då räknar Värmevärden med att slippa använda värmeverket på Kotorget, som eldas med tallbecksolja, eftersom kapaciteten ökar i kraftvärmeverket intill Köpmanberget som är mer miljövänligt.
Med värmelagret i bergrummen är Hudiksvall också mer förbrott i värmeproduktionen.
Bergrummet under Köpmanberget
Bergrummet sprängdes och togs i drift av kommunen tillsammans med skogsbolaget Holmen och Lantmännen i början av 1970-talet. Då var olja ett viktigt bränsle för samhället och industrierna. Med bergrummet kunde man lagra 180 000 kubikmeter vilket gjorde att man stod beredd om importen skulle hotas. 1987 stängdes bergrummet.
Saneringen av begrummet har kostat 2,7 miljoner kronor, där Holmen har betalat hälften och kommunen och Lantmännen en fjärdedel vardera.