Vi begärde ut omfattande data från Graviditetsregistret, som samlar journalerna från nära 99 procent av alla förlossningar i Sverige. SVT Gävleborg står för urvalet.

De första regionerna gick över till den nya rekommendationen under 2019. Därför begärde vi ut data från och med 2019 till september 2023, då vi gjorde uttaget.

Friska förstföderskor

Vi har jämfört friska förstföderskor som har blivit igångsatta, med inskrivningsdag 41+0 till 41+6, med friska förstföderskor som har startat spontant, och fött från 41+0 och framåt.

Friska – för att vi ville se om kejsarsnittsfrekvensen minskade när man sållade bort de sjuka.

Och förstföderskor – för att öppen data visade att andelen komplikationer var mycket större i den gruppen än bland omföderskor.

För att få fram de ”friska” kvinnorna sållade vi bort de vanligaste medicinska anledningarna till igångsättning: Hepatos, havandeskapsförgiftning, diabetes, vattenavgång utan värkar, för lite fostervatten, minskade fosterrörelser, för stort barn och tillväxthämmat barn.

Kontakt med över 300 kvinnor

För att få veta hur de aktuella kvinnorna hade upplevt sina igångsättningar ställde vi frågan i stora nationella Facebookgrupper. Där fick vi svar av och kontakt med över 300 kvinnor.

Vi bad också Graviditetsregistret samköra sin data med vårdens Graviditetsenkät, där kvinnor betygsätter sin upplevelse 8 veckor och 1 år efter förlossningen. Svarsfrekvensen på Graviditetsenkäten är i snitt 53 procent.

Starka åsikter och känslor

I vår riksomfattande granskning har vi pratat med många läkare och barnmorskor för att skaffa oss en bild av vad professionerna tycker.

Tidigt i granskningen blev det tydligt att det finns starka åsikter och känslor i den här frågan. En del av dem som är kritiska mot igångsättningar har valt att inte ställa upp på en filmad intervju, av rädsla för att uppfattas som någon som inte bryr sig om barn.