– Vi hanterar alltid skyddsjaktsansökningar skyndsamt, oavsett vilken art det är, och vi har som policy att vi ska göra hanteringen inom två veckor från att den kom in, säger Elina Eriksson som är vilthandläggare på Länsstyrelsen i Gävleborg.
Hudiksvalls kommun anser ju att det är mer bråttom än så, de vill se ett beslut nu?
– Vi jobbar självklart på så fort vi kan.
Skyddad art i EU:s fågeldirektiv
Skarven är en starkt skyddad art i EU:s fågeldirektiv, ett beslut som är fattades 1979. Då såg skarvbeståndet annorlunda ut i länet – nu är det betydligt fler fåglar. Men trots det anser inte Länsstyrelsen att beslutet om att skydda skarven bör omprövas och oavsett så är det alltså ett beslut för EU och inte på regional nivå.
Frätande avföring
När skarven väl har etablerat sig på en plats påverkar det vegetationen och öar som Kastellholmen kan bli närmast spöklik. Skarvens frätande avföring gör att träd och växter så småningom dör.
– När de bygger bo på en ö är det en etablering. De räknar ju med att bo där helt enkelt, säger Elina Eriksson.
Därför skyddas skarven
Skarven är en naturlig art i den svenska faunan. Skarven var tidigare allvarligt hotad och fick därför skydd enligt EU:s fågeldirektiv.
Skarvens status i Fågeldirektivet gör att den är skyddad och inte får störas utan tillstånd från Länsstyrelsen.
Om skarv orsakar allvarlig skada kan Länsstyrelsen besluta om skyddsjakt på skarv eller störning av skarv.
Källa: Länsstyrelsen Gävleborg