Två bilder i en. Patrik Gustavsson miljöchef och flygplatsen med tornet i förgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
PFAS i vattentäkten men ändå inte farligt för Gävleborna. Hör miljöchef Patrik Gustavssons förklaring. Foto: Markus Dahlberg/SVT

Utredning: PFAS från flygplatsen ofarligt för Gävlebornas dricksvatten

Publicerad

Flygplatsen i Gävle är rejält förorenad av PFAS-kemikalier men nu tyder det mesta på att det inte sprider sig till den närliggande vattentäkten.

– En stor lättnad, säger Patrik Gustavsson, miljöchef på Gävle kommun.

2020 provtog privatpersoner på eget initiativ vatten från Spikåsbäcken som rinner genom flygplatsen i Rörberg. Höga halter av PFAS hittades.

250 gånger högre

Nu har 42 prover tagits i bland annat brunnar, ytvatten och grundvatten. PFAS finns i stort sett överallt, värst är läget kring terminalbyggnaden med halter 250 gånger högre än det nya gränsvärdet om det hade gällt dricksvatten, 4 ng/l, som börjar gälla 2026.

Bara en liten del av vattnet leder dock till närliggande Valboåsen där Gävleborna får sitt dricksvatten ifrån.

– Nej, det finns ingen stor spridning, säger Kristin Elgh Dalgren på konsultfirman Tyréns.

Oro för Östersjön

Det mest bekymmersamma enligt utredaren är PFAS-läckaget som sker via dagvatten till Spikåsbäcken. Inventering och rening av dagvattensystemet skulle kunna minska läckaget.

– Det är inga höga halter i bäcken men det är för att det späds så med åren som går är det stora mängder som transporteras till Gavleån och Östersjön. I ett större perspektiv måste vi minska våra utsläpp i våra hav, säger Kristin Elgh Dalgren.

Hör miljöchefen Patrik Gustavsson i klippet om varför dricksvattnet inte är i fara och vad nästa steg blir.

PFAS förekommer i Gävles vattenverk men det pågår fler källspårningar i de centralare delarna av Valbo.

Det här är PFAS

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns många olika PFAS-ämnen. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA.

Finns det risker med PFAS?

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

Källa: Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.