1.000 svenskar fick frågan ”Vet du vad skillnaden är mellan ”bäst före-dag” och ”sista förbrukningsdag”?” 33 procent svarade antingen nej eller vet inte. Foto: Privat/TT

Var tredje svensk vet inte vad bäst före betyder

Uppdaterad
Publicerad

Kan du snabbt säga skillnaden på bäst före-dag och sista förbrukningsdag? Inte? Då är du långt ifrån ensam.

– Det är en väldigt stor faktor till att så mycket mat slängs, säger Rikard Hellqvist, kommunikationsansvarig på Matsmart.

Siffrorna baseras på en färsk Sifo-undersökning som beställts av företaget Matsmart som jobbar med frågor kring matsvinn.

1.000 svenskar fick frågan ”Vet du vad skillnaden är mellan ”bäst före-dag” och ”sista förbrukningsdag”?” 33 procent svarade antingen nej eller vet inte.

Matsvinn

– Det är väldigt allvarligt. Jordens resurser är inte oändliga och det kostar otroligt mycket att ta fram alla råvaror. Samtidigt är det väldigt många människor som går hungriga, säger Rikard Hellqvist.

– Det är en ekvation som inte går ihop. Att vi slänger mat bara för att vi inte har koll på datummärkningar är bara absurt, fortsätter han.

Kött kan bli skadligt

Kortfattat sätts ”bäst före-datum” på exempelvis mjölk, pasta och bröd.

– Det är så länge producenten kan garantera hundraprocentig kvalitet. Det betyder inte att maten blir dålig direkt efter. Det gäller bara att titta, lukta och smaka, säger Rikard Hellqvist.

”Sista förbrukningsdag” sätts däremot på mat som kan bli skadlig att äta när datumet har gått ut som exempelvis köttfärs, färsk kyckling och färsk fisk.

– Jag förstår att begreppen kan vara förvirrande. Det är därför det är så olyckligt, fortsätter han.

Säkra före det osäkra

Rikard Hellqvist menar att många stirrar sig blinda på datumet och tar det säkra före det osäkra. Men det finns mycket att göra åt problemet.

– Dels tror jag det handlar om att folkbilda vad skillnaden är. Jag vet att Livsmedelsverket jobbar hårt med det och andra organisationer. Alla vi som är verksamma inom branschen har ett ansvar, säger han.

Och skolorna?

– Ja. Man märker det på ungdomar när vi är ute och informerar att de är otroligt öppna för det här. Jag tror och hoppas att det är en förändring på gång. Att informera i skolan är en väg att göra det, säger han.

Är det aktuellt att byta namn på märkningarna?

– Jag tror absolut att det är något man kan titta på för att göra det tydligare. De förknippas lite för enkelt med varandra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Matsvinn

Mer i ämnet