I fjol granskade vi på SVT gymnasieföreningarna i Östersund. Vi berättade om bland annat pennalism och mobbning. Efteråt gjorde Skolinspektionen en egen utredning och den visade att gymnasieföreningarna även påverkade undervisningen. Lärare var tvungen att ta hänsyn till eventuella medlemskap när de exempelvis delade in klassen i grupper.

Jobbade för att fler skulle få plats

Kravet blev att skolan behövde sätta in åtgärder. Så vad har hänt sedan dess? Ja, på skolan började man direkt att jobba för att fler demokratiska föreningar skulle få plats och synas. Redan hösten 2016 hade man anställt en demokratiutvecklare men nu startade även, för första gången, även en elevkår. Utöver det har skolan dessutom valt att göra en särskild satsning inne i klassrummen.

Normkritik i klassrummen

– Vi har valt en strategi i år att satsa på något som kallas normkritk, säger Tomas Sjövall som är rektor på ekonomiprogrammet och fortsätter:

– Målet är att alla elever ska få flera verktyg i sin verktygslåda för att fatta kloka beslut. Var tycker jag gränsen går för vad som är okej och inte? Både mig själv och andra.

Varför siktar ni inte in er på gymnasieföreningarna specifikt?

– Skulle vi bara jobba med gymnasieföreningarna så tror vi att vi skapar ett vi och dom och det vill vi inte. Vi vill ha ett vi som tillsammans jobbar för att få det bättre på skolan, säger Tomas Sjövall.

Ekonomiprogrammet först ut

Skolan har ändå valt att börja med ekonomiprogrammet.

– Eftersom många som går på ekonomiprogrammet har varit med i en gymnasieförening. Så ska vi nå ut till rätt elevgrupper så börjar vi där. Sedan rullar vi vidare till övriga skolan.

Samtidigt är Tomas Sjövall väl medveten om att det inte kommer att bli lätt att förändra ungdomarnas tankemönster. Gymnasieföreningarna har ett starkt stöd både bland unga och inom delar av vuxenvärlden.

– Vi inom skolan är totalt chanslösa om inte alla ställer upp och vill förändra.