Fyndigheten kallas Viken och den säljs i reklam till investeringsbolag som en av världens största fyndigheter av uran och vanadin.
Den bedöms innehålla över en miljard ton uranmalm och 17 miljarder ton vanadinmalm.
Inmutat över 80 000 hektar
I Jämtlands län är District Metals det bolag som inmutat störst områden för prospektering, nära 80 000 hektar. En stor del utgörs av fyndigheten i Oviken, men omfattar också stora ytor i Tåsjötrakten.
Mineralrättigheterna innehas via dotterbolaget Bergslagen Metals. Nyligen var vd:n och en rad av bolagets investerare på plats i Oviken.
Liksom resten av gruvbranschen inväntar bolaget regeringens besked om uranbrytningsförbudet, med förhoppningar om att det kommer att upphävas.
– Då kommer vi att dra upp tempot i vårt arbete, säger District Metals vd Garrett Ainsworth, geolog specialiserad på uran.
Uran av låg halt – ändå brytvärd
Bolaget har målinriktat utökat sina mineralrättigheter de senaste åren.
District Metals är ett prospekteringsbolag och planerar inte egen gruvbrytning, utan avser att sälja mineralrättigheterna vidare.
Är Vikenfyndigheten verkligen en av världens största fyndigheter, det finns ju stora fyndigheter, till exempel fyndigheterna i Afrika?
– Det stämmer. Men det är en stor fyndighet. Och Viken-fyndigheten innehåller även stora mängder vanadin och andra energimetaller. Det är en skillnad, säger Garrett Ainsworth.
Samtidigt tillägger han att uranhalten är väldigt låg i Oviken, liksom resten av Sverige.
Men om uranhalten är låg är den ändå brytvärd?
– Ja.
Hur ser du på att det finns en stor oro för miljöriskerna, exempelvis oron för att dricksvattnet, som tas från Storsjön, ska förgiftas?
– Sverige har stark miljölagstiftning. Om uranutvinning ska ske någonstans så är det här eller i länder som Kanada, säger Garrett Ainsworth.
Det bolag som kommit längst i sina gruvplaner i länet är australiensiska bolaget Aura Energy som ansökt om bearbetningskoncession i Oviken,
Här finns uranfyndigheter
Av världens samlade urantillgångar anses 0,2 procent finnas i Sverige. Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, utifrån vad som är känt idag (OECD NEA).
De svenska uranfyndigheterna finns i alunskiffrar och i urberget.
De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna, och också de som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige. De förekommer i större mängd i fjällkedjans randområden exempelvis vid Storsjön i Jämtlands län, samt i Skåne, Billingen i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland.
Uranhalten i alunskiffer skiljer sig i olika delar av Sverige.
I södra Storsjöområdet (Oviken bla) uppgår uranhalten exempelvis till 245 gram per ton. Högsta uranhalten finns i Billingen 300 gram per ton och lägst i Skåne 50 gram per ton.
I Sverige används årligen cirka 1 500 ton naturligt uran, som köps på världsmarknaden. De viktigaste länderna för kommersiell uranbrytning är Kazakstan, Kanada och Australien.
Idag råder förbud mot utvinning av uran i Sverige men regeringen har tillsatt en utredning som sett över hur förbudet ska kunna upphävas. Inom kort väntas resultatet av utredningen presenteras.
(källa: SGU, regeringen)