Tidigare i veckan kunde vi berätta om att slitaget på fjällederna ökar och att ett av de mest utsatta områdena i länet är Vålådalen. Där rustas just nu lederna upp för över en miljon kronor.
Nu håller länsstyrelsen på att utreda hur fjällederna i länet ska dras i framtiden, som en del av nationalparksprocessen. Det är flera aspekterna som har stor betydelse när det gäller hur ledsträckningen kan se ut i framtiden, som rennäringen, turismen och berörda ortsbor.
Länsstyrelsens utredare Annica och Torkel Ideström har rest runt och samlat in synpunkter från flera berörda parter.
– Vi har fått förslag som gäller att från att till exempel att asfaltera från Ljungdalen till Storulvån, rakt genom fjällområdet, eftersom man vill tillgängliggöra för att alla människor ska komma ut i det här området, till dem som vill att man ska stänga hela området för att skydda naturen, säger projektledare Annica Ideström.
Hårt tryck på Jämtlandstriangeln
Ett område som där det med stor sannolikhet kan bli frågan om att dra om lederna är Storulvån – Sylarna – Blåhammaren, den så kallade Jämtlandstriangeln, där antalet besöksare stigit kraftigt på senare år. På leden mellan Storulvån och Sylarna passerade 47 657 besökare mellan 1 juni och 1 oktober ifjol. Antalet besökare på lederna i västra jämtlandsfjällen var totalt 130 445.
Samtidigt som antalet fjällbesökare ökar i Jämtlandstriangeln är markerna också av största vikt för rennäringen. Hur olika intressen ska kunna samas i samma område är en grannlaga uppgift att lösa.
Alf Kjellström, naturbevakare vid länsstyrelsen som arbetar med skötsel av lederna, har ett konkret förslag: att lederna dras utanför dagens ledsträckning i Jämtlandstriangeln.
Klimatförändringar viktig faktor
Förutom att ta hänsyn till turism och rennäring så måste länsstyrelsen också tänka på klimatförändringar när de planerar för hur fjällederna ska dras i framtiden.
– Vi kan räkna med mer extremväder av olika slag som blötare vintrar vilket kan medföra att vi får översvämningar under tider på året som vi inte är vana vid. Så att vinterleder som idag går på bra ställen helt enkelt blir för blöta eller för farliga att färdas på, säger Annika Ideström.
Ett konkret exempel är när den stora bron över Handölan i vintras drogs med av ett plötsligt oväntat vattenflöde, när temperaturen steg och medförde rekordvärme. Bron hade stått där i 40 år fram tills dess.
Klimatförändringarna kan innebära att lederna kan behöva vara mer flexibla i framtiden och dras annorlunda från år till år beroende på väderförhållandena. En annan tänkbar lösning, sommartid, är linbanebroar som ett sätt att hantera större vattenflöden.
I slutet på året ska länsstyrelsens ledutredning vara klar.