-  Vi måste få tydliga besked om hur skogen ska användas i framtiden. Vi kan inte båda äta kakan och ha den kvar, säger Tobias Jonmeister, småskogsägare i jämtländska Kyrkås och anställd vid skogsägarföreningen Norra Skog.

Snart är det val och för många kommer skogen att vara en viktig valfråga, för skogen är en viktig resurs i många avseenden: för klimatomställningen, den biologiska mångfalden, virkesproduktion. Och även viktig för hälsa och friluftsliv. Det slås bland annat fast i Sveriges miljömål och i skogspropositionen som riksdagen klubbade igenom i mars.

Skogspolitiken har två jämställda mål: produktion och miljö. Men hur dessa båda mål ska uppnås råder det högst delade meningar om och konflikten om skogen har bara ökat, menar statsvetarprofessor Katarina Eckerberg vid Umeå universitet, som följt skogspolitiken under många år. Den uppfattningen delas av många andra som är engagerade i skogsfrågor.

– Till stor del är det ett motsatsförhållande mellan biologisk mångfald och klimatnytta, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA.

Helhetsgrepp saknas

Senaste tiden har olika delområden inom skogspolitiken setts över, bland annat äganderätten, artskyddet (skyddet av fridlysta arter i skogen) där det tillsatts ännu en utredning efter den tidigare Artskyddsutredningen och nu i sommar kom ett regeringsuppdrag om att utreda hyggesfritt skogsbruk.

Men ett helhetsgrepp saknas, liksom prioriteringar mellan olika samhällsintressen och mål, menar företrädare för såväl expertmyndigheter som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket liksom skogsnäring och miljöorganisationer.

Hör vad några företrädare för skogsnäring, miljöorganisationerna och expertmyndigheterna säger i klippet ovan.