Polisen har satsat hårt på konton i sociala medier. Ett bra sätt att komma närmare allmänheten och visa hur man jobbar, enligt myndigheten.
Men Värnamopolisen Lina Tryggvesson säger att myndigheten skulle behöva vara än mer aktiv på olika plattformar och i grupper på sociala medier, för att motverka desinformation som kan leda till att folk på felaktiga grunder känner sig otrygga.
– Där har vi mer mark att ta, säger hon och lägger till:
– Vi upplever i vissa områden att mycket otrygghet skapas av sociala medier.
I klippet ovan berättar Lina Tryggvesson om hur det kan bli framöver med det som hon beskriver som fotpatrullerande poliser på internet.
Exempel på olika syn
Ett exempel på skillnaden mellan polisens statistik över hur vanlig en brottstyp är jämfört med vad som florerat på sociala medier handlar om personer som blivit drogade på krogen.
I slutet av 2021 var det mycket ”snack” på sociala medier som vittnade om ett utbrett problem med personer som omedvetet blivit drogade i Västerås krogmiljö. Men polisen kunde inte se någon ökning av antalet anmälda brott.
Polis på nätet är omdebatterat
Men polisens närvaro på sociala medier har även diskuterats och stundtal kritiserats. För två år sedan fick ett inlägg och flera kommentarer från polisens officiella Instagramkonto människor att reagera både på tonen och de faktafel som kom från kontot.
En granskning som tidningen ETC gjorde i januari 2021 visade att flera inlägg som publicerats på polisens konton ingående berättade om ingripanden och foton på människor i utsatta situationer. Därefter har polisen gått ut med nya rekommendationer till sina anställda hur man ska tänka med publiceringarna.
