Foto: Esrange

Esrange tror på lönsamhet för minisatelliter

Uppdaterad
Publicerad

Världen står inför en revolution av minisatelliter och Esrange kan bli en av uppskjutningsplatserna om regeringen ger grönt ljus.

Slutsatserna från undersökningen som lämnas till regeringen inom kort pekar än så länge mot att projektet blir lönsamt.

Arbetet med rapporten är inne i sitt slutskede och lämnas över till regeringskansliet under årets andra vecka.

– Nu vill regeringen se en affärsplan för att tydligare säkerställa att de ekonomiska möjligheterna är sunda, säger Stefan Gustafsson, strategichef på statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation (SSC).

– Vi som bolag har trott på den här möjligheten hela tiden, och den bedömningen har inte förändrats.

Flyger i svärmar

I skrivande stund finns omkring 1 500–1 700 satelliter runt jorden. Men med de senaste fyra årens utveckling av minisatelliter, som kan byggas med hjälp av fristående moduler som kan mäta en kubikdecimeter, kan siffran mycket väl stiga till 6 000–12 000 inom tio år, enligt Stefan Gustafsson.

Mindre satelliter är billigare eftersom de kan serieproduceras, är enklare att skjuta upp och dessutom kan flyga i insektsliknande svärmar för att täcka ett större område. Svärmarna kan exempelvis ge trådlöst internet till människor i fattiga länder och på otillgängliga platser, bidra i klimatforskningen och upptäcka skogsbränder eller oljeutsläpp.

Taxi i stället för buss

Stormakter som USA, Ryssland, Kina och Indien har redan förmågan att skjuta upp mindre satelliter, men med större raketer.

– Det innebär att beställarna måste vänta på att raketen blir full, ungefär som en buss. Satelliterna måste sedan lämnas av på hållplatsen i rymden på ungefär samma plats. Vi skulle kunna erbjuda en mindre raket som kan jämföras med en taxi, med bättre precision och dessutom kortare tid mellan beställning och uppskjutning, säger Stefan Gustafsson.

Talma samebys ordförande Aslak Allas säger till Ekot i Sveriges Radio att Esrange borde bygga den nya rampen inne på det befintliga området i stället för att bygga ut.

– Det tar ju renbetesmarker. Det blir ju nästan så att man skär av hela norra delen av samebyn, säger Allas.

Gemensamma intressen

Stefan Gustafsson ser dock ingen risk för att rennäringen störs av en eventuell utbyggnad.

– Det tror jag inte, vi överväger flera olika alternativ och vi har ett väldigt bra samarbete med rennäringen sedan 1970-talet i det här mycket stora området som Esrange har som nedslagsplats, och vi har delat det gemensamma intresset att hålla området fritt från andra verksamheter, säger Gustafsson.

Fakta: Esrange och rapporten

Esrange

Rymdbasen Esrange, 45 kilometer öster om Kiruna, byggdes 1966 av dåvarande Europeiska rymdforskningsorganisationen. Togs över av svenska staten 1972.

Omkring 600 sondraketer har hittills skjutits upp på Esrange. Det primära syftet är vetenskapliga undersökningar.

Rymdbasen använder ett område som mäter 5 200 kvadratkilometer som riskområde och nedslagsplats.

Källa: NE, SSC.

Rapporten

Regeringens utredare föreslog 2016 att Esrange ska tilldelas 500 miljoner kronor för att kunna skjuta upp mindre satelliter i rymden.

I september 2017 gav regeringen i uppdrag åt Rymdstyrelsen och Rymdbolaget att se över de affärsmässiga förutsättningarna.

Rapporten är planerad att lämnas över till regeringen under andra veckan 2018.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.