Den globala efterfrågan på mineraler ökar kraftigt. I takt med att antalet gruvetableringar ökar i världen ökar också motståndet mot dem, även i Sverige.

– Gruvmotståndet ökar här precis som i övriga världen, säger Daniel Fjellborg som står bakom avhandlingen.

Första kartläggningen av svenskt gruvmotstånd

Det här är första gången det svenska gruvmotståndet har kartlagts. Tidigare forskning har främst handlat om gruvmotstånd på det södra halvklotet, i synnerhet Sydamerika.

Avhandlingen vid LTU är en av de första som analyserar gruvmotståndet i ett europeiskt land.

– I internationell jämförelse är politisk påverkan vanligare i Sverige vilket kan förklaras med att tilliten till politiker är förhållandevis hög. Det har också varit intressant att upptäcka hur olika kommunerna i Sverige ställer sig i gruvfrågan.

16 gruvkonflikter i Sverige

Avhandlingens slutsatser baseras på en analys av tillståndsprocesser, medierapportering samt intervjuer med aktörer inom motståndsrörelser. Totalt analyseras 16 gruvkonflikter i Sverige mellan 2010 och 2022 i avhandlingen. Forskaren har även tittat på politikernas agerande.

– Man har försökt från politisk sida att påverka sådana här konflikter genom att öka dialogen i tillståndsprocesser.

Men det har inte hjälp alla gånger enligt forskaren.

– Fallet Kallak i Jokkmokk visar att det inte fungerar. I stället sker en sorts arbetsfördelning mellan aktörerna där de som inte är inbjudna till dialogen blir mer motiverade att protestera publikt.

Samtidigt ser gruvmotståndet olika ut i norr och söder.

– Gruvmotståndarna i Sverige använder sig av en mängd olika strategier, säger Daniel Fjellborg.