I snart hundra år har massafabriken varit verksam vid Sörviken i Vättern. Utanför bruket är botten täckt av cellulosafibrer, och enligt Michael Berggren har man genom åren försökt komma till rätta med problemen.
Aspa bruk har miljötillstånd för sin verksamhet, men 2014 införde EU strängare lagstiftning för utsläpp från pappers- och massaindustrin. 2018 skulle kravet varit uppfyllt. Efter några månaders dispens 2019 har företaget sedan 2020 fortsatt överskrida gränsvärdena – utan dispens.
Länsstyrelsen har uppmanat Aspa att söka dispens, och ifjol ansökte bolaget om det för att få fortsätta överskrida gränsvärdena – i två år till.
”Vi har haft en dialog”
– Vi har haft en dialog med länsstyrelsen och lämnat in en handlingsplan. Vi har också gjort pilotförsök, men pilotförsök är en sak och att skala upp det är en annan. Det här är komplext, säger platschefen Michael Berggren.
– Under intrimning och utvärdering av den nya biofilmsreaktorn och ombyggnaden av sedimenteringsbassängen var det positiva signaler. Men det var inte tillräckligt.
Bruket utreder just nu ett tredje reningssteg. Något investeringsbeslut finns inte än eftersom företaget inte vet vilken teknik man ska satsa på.
– Vi ska fatta beslut under året. Installation ska ske under 2025.
Tycker ni inte att det har behövts någon ny dispensansökan tidigare eftersom en lösning dragit ut på tiden?
– Jag kan inte kommentera det just nu. Nu har vi skickat in en dispensansökan som vi fått kompletterande frågor på.
Fotnot: Dispens innebär att en myndighet i ett enskilt fall kan befria till exempel ett företag från att följa villkor som framgår av lag eller förordning.
EU-kravet
2014 kom EU:s krav om de så kallade BAT-slutsatserna för produktion av massa, papper och kartong.
Massaindustrierna fick fyra år på sig att ställa om innan begränsningsvärdena blev bindande 2018.
Kraven rör många olika saker inom industrin men innebär kortfattat att pappers- och massaindustrin ska använda sig av bästa tillgängliga teknik för att minska sina föroreningar både till luft och vatten.
Ahlstrom Aspa bruk i Olshammar klarar kravet till luft sedan en tid tillbaka men har alltså för höga utsläpp till Vättern av fosfor och så kallade suspenderade ämnen, det vill säga fiber.
Källa: Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro län
Fiberbankar
Föroreningar som släppts ut i vatten från industrier ansamlas i sediment, det gäller både gamla och nya utsläpp.
Pappers-, massa- och träfiberskiveindustrin i Sverige har släppt ut stora mängder träfibrer till vattenmiljön från slutet av 1800-talet till ca 1970.
Träfibrerna har ofta samlats i så kallade fiberbankar i vatten i närheten av industrierna. Fiberbankarna har fysiska egenskaper som kraftigt skiljer sig från andra sediment på grund av dess höga innehåll av organiskt material och kan ha ett djup på flera meter och täcka tusentals kvadratmeter.
Fiberbankar och fiberrika sediment kan finnas på hundratals platser i Sverige.
Sedan tidigare är det känt att fiberbankarna ofta innehåller höga halter av miljögifter, till exempel dioxiner och tungmetaller som riskerar att spridas till den omgivande vattenmiljön.
Forskare har visat att fiberbankar kan släppa ut stora mängder gas, framförallt metan, som har en stor påverkan på klimatet. Gasen bildas genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden.
Källa: Naturvårdsverket