Det finns i dag kunskap om hur man kan förebygga sjukskrivningar kopplade till stress, men ändå ökar antalet som drabbas.
Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män. I år har en ny toppnotering nåtts, enligt Försäkringskassan, och värst drabbade är mammor i åldern 30–39 år.
Sjukfrånvaron är högre för föräldrar som har barn i förskole- och lågstadieåldern.
Har du mått dåligt av stress?
a • Jag tror stressen i samhället i stort leder till fler sjukskrivningar, det behöver inte handla om jobben. Det behöver inte alltid vara jobbet som är problemet, men det är där man har möjlighet att sjukskrivas. Från egen erfarenhet är det livet runt omkring jobbet som stressar mest, men det är ju vad det är. Att dra ner på jobbet kan vara ett sätt att ha någon gnutta energi att hantera allt det andra, även om det inte är själva jobbet som stressar mest. Alla krav från samhället på hur man ska vara som förälder, partner, vän är det som tar mest på psyket, tycker jag. Men det är klart, med all den stressen konstant så krävs det inte mycket på jobbet för att man ska krascha och behöva dra ner där.
Kunskapen om stress och stressrelaterade sjukdomar ökar för varje år som går – samtidigt sjukskrivs allt fler för stress och psykisk ohälsa. Har du mått dåligt av stress? Vad har hjälpt dig? Har du fått hjälp av din arbetsgivare och i så fall på vilket sätt? Dela gärna med dig i chatten!
Helena • Digitala medier påverkar även arbetsmiljön numera, allt ska chattas och fil-delas eller kommenteras, ingen hittar längre rätt dokument vilket tar mycket tid i anspråk. Förväntan att många administrativa yrken vill arbeta hemifrån riskerar gruppsammanhållning och att inte trivas med sina arbetsuppgifter. Vi mår säkert alla bättre av att ses fysiskt och ha något sånär konkreta arbetsuppgifter, åtminstone en variation till all skärmtid som uppstått. Är det hållbart för vår planet med all el som går åt till alla servrar?
Lis • Mindfulness kurs och djupandning hjälpte mig att bryta stressen och börja leva i nuet i ett lugnare tempo än förut. När du blivit sjuk av stress blir du ofta hjärntrött och du måste stressa mindre för att orka med arbetslivet och livet. Mindfulness skulle alla må bra av att praktisera och kan hjälpa dig att sätta gränser för ett hälsosammare liv.
Monika Edlén • Vi har ett konstigt samhälle. Det är svårt att se ett mål . Ska alla vara med eller bara de som egentligen inte bryr sig om hur människor mår. Jag har jobbat i skolan med elever som inte riktigt passar in i mallen för vad som borde vara normalt dvs elever med annat modersmål än svenska och elever med neuropsykiatriska diagnoser. De eleverna finns men kunskapen om dem har varit och är dålig vilket gör att som lärare eller assistent får du verkligen kämpa för att eleverna ska få rätt stöd. Resultatet blir att du blir utbränd. När ska alla inse att det krav på orimliga prestationer som finns det tar slut på både arbetsglädje och till slut människor. Barn är vår framtid och det mest givande som finns att arbeta med. Men vi måste lyssna på deras behov och det kan ta tid. Något vi tydligen inte har i vår genomstressade tid.
Catwoman • Jag har haft anställningar inom restaurang och städ. Flera arbetsgivare har fått 70% lönebidrag pga mina funktionsnedsättningar, fibromyalgi och ADHD. Då ska arbetsuppgifterna anpassas vilket inte har skett. Efter alla dessa år är jag mycket sämre i kroppen och har fått utmattningssyndrom och kan ej arbeta mer. Arbetsgivarna var bara intresserade av pengar.
Leila • Jobbar på en stor myndighet där många mår dåligt av all stress. Det enda som räknas är antalet ärenden som handläggs. Förra året sparkades en massa anställda. Nu rekryteras det igen men många stannar inte länge när de märker hur dåligt det är. Vi tvingas vara på kontoret mycket mer trots att man inte kan koncentrera sig där. Det finns bara få rum som man får slåss om. Alla andra sitter i öppet landskap som tar så mycket kraft med allt ljud hela tiden. Är alltid helt slut när jag kommer hem.
Lazzloi • Jag har haft hjärtinfarkt (som ytterst sannolikt berodde på mångårig stress) hösten 2017 och jag har haft oförståndiga närmaste chefer och inkompetenta övre ledning (inom både politiken och förvaltningsledningen) inom Örebro Kommun som arbetsgivare. De förstod aldrig och förstår fortfarande inte vad de håller på med. Dessvärre har jag inte sett till någon ljusning heller. Många av mina kolleger har slutat och lämnat branschen. Om Ni undrar vad för yrke det här handlar om så är det läraryrket.