Det finns i dag kunskap om hur man kan förebygga sjukskrivningar kopplade till stress, men ändå ökar antalet som drabbas.
Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män. I år har en ny toppnotering nåtts, enligt Försäkringskassan, och värst drabbade är mammor i åldern 30–39 år.
Sjukfrånvaron är högre för föräldrar som har barn i förskole- och lågstadieåldern.
Har du mått dåligt av stress?
Lis • Mindfulness kurs och djupandning hjälpte mig att bryta stressen och börja leva i nuet i ett lugnare tempo än förut. När du blivit sjuk av stress blir du ofta hjärntrött och du måste stressa mindre för att orka med arbetslivet och livet. Mindfulness skulle alla må bra av att praktisera och kan hjälpa dig att sätta gränser för ett hälsosammare liv.
Kunskapen om stress och stressrelaterade sjukdomar ökar för varje år som går – samtidigt sjukskrivs allt fler för stress och psykisk ohälsa. Har du mått dåligt av stress? Vad har hjälpt dig? Har du fått hjälp av din arbetsgivare och i så fall på vilket sätt? Dela gärna med dig i chatten!
Jimmy • Har aldrig varit sjukskriven men har varit nära att gå in i väggen på grund av för höga krav på mig själv i arbete och privat. Gillar människor och är en ja-sägare samtidigt som jag haft mål, enligt devisen "du kan bli vad du vill", som varit större än vad jag kan uppnå. En bättre tillvaro handlar om acceptans och att vara nöjd med det lilla, våga säga nej och ta en anspråkslös skogspromenad.
Anneli • Jag förundras när jag ser så många unga kvinnor som är hemma i min närhet.
Vi äldre kvinnor undrar vad som gått fel. Är det stress i arbetsmiljön eller är det i kvinnors hemmiljö? Har detta med jämställdhet försvunnit? Eller är det så att unga kvinnor inte har samma uthållighet? Kan det vara sociala medier som är boven?
Anna 2 • Svts program om stress ger inget: den klyver upp symptom och diskuterar det var för sig . Människan är i sin kontext: ett cirkulär tänkande och undersökning / forskning krävs, istf linjärt dvs att experter på var sin lilla område som inte koppla ihop sig. Kan nån initiera en sån sammanhållen syn och forskning?
Lisa • När jag äntligen påtalade för min närmaste chef att jag hade börjat må dåligt av stressen på jobbet då vi var underbemannade så svarade han med att föreslå att jag kanske skulle vara mindre aktiv på min fritid och inte göra så mycket med barnen.
Jag blev så chockad att jag inte visste vad jag skulle svara. Inte blev jag mer motiverad att gå till jobbet i alla fall.
Anna • Det som förvånar mig är: att ingen forskar i arbetsliv och stress inom ämnet sociologi. Vilket var Sveriges stora ämne förr. Arbetslivet är byggd på mäns heltidsjobb avskild av kvinnor och barn. Nu klev över kvinnor in i mannens område CNN och näbben in på kvinnors. Har samhället/ arbetslivet anpassat sig efter det?
Madeleine • Ja.
På min arbetsplats, som tillhör en region, bestämde tjänstemän att den skulle läggas ner utan ekonomiska uträkningar som visade att det skulle vara lönsamt (skattepengar)Det skapade så mycket oro och stress så under över ett års tid var våra jobb i osäkerhet. Efter lång kamp för arbetsplatsens kvarvarande har det tillslut blivit så, att vi blir kvar. Men att anställda tagit skada av stress och oro är inte konstigt och det som oroar mest är ju att tjänstemän, de högst uppsatta inte anser att de behöver uträkningar, budget för omställning och analyser- INNAN man tar så tuffa beslut som i slutändan inte ens skulle bli en besparing.
Hur kommer man tillbaka efter en sån lång tid av stress?
Elisabeth • Jag har arbetat inom sjukvården, främst inom psykiatrin, sedan sjuttiotalet. Sjukhusen bygger nytt, bygger stort, tar in mer apparatur. Men, personalstyrkan blir mindre och mindre. Det fyra stycken mentalskötare/undersköterskor gjorde på sjuttiotalet skall endast en personal göra nu. Hur tror Regionerna att människor ska bli friska från psykisk ohälsa eller grova misstag som leder till döden hos patienter minska då. Lokaler och apparater kan inte vårda människor. Det är det personalen som gör. Lokaler och utbyggnader är engångskostnader som får kosta hur mycket som helst. Personal kostar mer över tid säger man. Det är fel. I förlängningen blir människor friskare av rätt vårdinsats av personal. Vi lever i ett oetiskt inhumant sönderstressad klimat. Det är kostsamt. När nu makthavarna i stat, Region och kommun bara ser till pengar och inte människor.
Linn • Skrattar högt över att Försäkringskassan leder ett projekt om stress på jobbet. De borde börja med att åtgärda bristerna i sin egna arbetsmiljö. Trots all tidigare forskning om kontorslandskap gick Försäkringskassan från egna rum till: kontorslandskap! Eftersom många lokaler runtom i landet gapade tomma för att många hellre arbetar ostört hemma än på kontoret där man ständigt utsätts för störande ljud och inte kan fokusera på sitt arbete har de nyligen skärpt reglerna för distansarbete ytterligare. Trots alla störmoment på kontoret ska det produceras, produceras, produceras. Många har långa pendelavstånd till jobbet, sedan ska det handlas, barnen ska lämnas och hämtas, och man är fullständigt stressad de dagarna man tvingas vara på kontoret. Ovanpå det en rörig organisation, dåligt informationsflöde, fler och fler arbetsuppgifter, otydliga regler, chefer som bara bryr sig om produktionssiffrorna. Sedan förvånas de över stigande sjuktal och hög personalomsättning. Jättemånga mår dåligt, men få pratar öppet om det.
Helena • Digitala medier påverkar även arbetsmiljön numera, allt ska chattas och fil-delas eller kommenteras, ingen hittar längre rätt dokument vilket tar mycket tid i anspråk. Förväntan att många administrativa yrken vill arbeta hemifrån riskerar gruppsammanhållning och att inte trivas med sina arbetsuppgifter. Vi mår säkert alla bättre av att ses fysiskt och ha något sånär konkreta arbetsuppgifter, åtminstone en variation till all skärmtid som uppstått. Är det hållbart för vår planet med all el som går åt till alla servrar?