Det konstaterade Stefan Jansson och Daniel Axelsson när de bestämt sig för att lämna Stockholm, skaffa en gård på landet och började planera för framtiden.
– Vi tog kontakt med flera olika föreningar och insåg att det finns djur som dels skulle kunna ge oss de produkter eller tjänster vi ville ha som samtidigt är utrotningshotade, berättar Daniel Axelsson. Så då valde vi sådana lantraser som nu också fungerar som genbanker.
– Det utmärkande för lantraser är att de inte är specialiserade som djur är idag – de ger inte massor med ägg eller massor med kött utan lite av varje, förklarar Stefan Jansson. Och arbetet med genbankerna gör också att vi får stöd från Jordbruksverket samtidigt som vi får kött, mjölk, skinn och kan sälja levande djur vidare till andra.
På gården finns idag Svensk blå anka, jämtgetter, fjällnära kor och nordsvenska hästar på gården. Alla utrotningshotade i varierande grad.
Vad innebär downshifting?
”Downshifting” är från början det engelska uttrycket för att växla ner och används främst om motorer och bilar.
Men precis som i bilen handlar det moderna ”downshifting” om att växla ner – i livet, på arbetet och i tillvaron.
För de flesta innebär det att byta jobb och att flytta till en mindre ort – allt i hopp om att kunna stressa ner och få mer tid till det man vill göra och/eller till familjen.
Många som ”downshiftar” provar också på att uppfylla en dröm och att starta eget vilket i sig kan innebära att den nya tillvaron inte alls blir så stressfri som man först tänkt.
Att ”downshifting” är aktuellt just nu förklarar forskaren Ulrika Åkerlund på Karlstad Universitet bland annat med att många upplever en ökad stress i samhället, att det finns en oro för framtiden och att klimatångesten breder ut sig.
Man kan likna 2000-talets ”downshifting” vid 1970-talets ”Gröna våg”.
Källa: Ulrika Åkerlund, Karlstad Universitet