För ett år sedan lade regeringen fram sin infrastrukturproposition med en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor för satsningar på framförallt järnväg och väg 2018–2029. I dag lägger Trafikverket fram detaljerna om hur myndigheten vill satsa.
– Det gäller att vi säkerställer att vi moderniserar, rustar upp järnvägen. Att vi får ett bättre underhållssystem, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.
Det gäller Västra och Södra stambanan och Malmbanan.
– Det är ingen tvekan på att det kommer att leda till en bättre kvalitet i systemet, säger hon.
250 kilometer i timmen
Höghastighetsbanan, Ostlänken mellan Järna och Linköping, byggs med högsta hastighet 250 kilometer i timmen, enligt Lena Erixon.
Valet av den lägre hastigheten innebär en besparing på 10 miljarder kronor för sträckan och att restiden Linköping-Stockholm blir cirka sex minuter längre än med ett snabbtåg som har maxfarten 320 km/h.
Efter det vill Trafikverket satsa på sträckan Linköping–Tranås–Borås.
Trafikverket föreslår också i sin nationella plan för transportsystemet att det byggs en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Skellefteå (Norrbotniabanan), med mötesseparering på flera sträckor.
Åtgärder föreslås också på E4 och E10 i regionen, enligt ett pressmeddelande.
Flera kriterier
Regeringen kommer att fastställa en plan under våren 2018, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth som deltar vid presskonferensen.
Av de 622,5 miljarderna kronorna ska 333,5 miljarder användas till att utveckla transportsystemet. Resten går till underhåll, drift och reinvesteringar av järnväg och väg. Den ekonomiska ramen innebar en ökning med drygt 100 miljarder jämfört med nuvarande transportplan som sträcker sig till 2025.
För järnvägen betyder regeringens ekonomiska ram ett utökat underhåll med 47 procent till 125 miljarder kronor. Ändå räcker det bara till bibehållen standard, inget mer, enligt Trafikverket.
Släpar efter
Underhåll av vägar får kosta 164 miljarder. Trafikverket hade begärt 189 miljarder kronor för att vägarna inte ska försämras. Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon bedömde förra hösten att en viss del av vägnätet nu kommer att släpa efter och tappa i funktion.
Transportplanen kommer att skickas ut på remiss innan regeringen tar beslut om planen i mars 2018.
Bakgrund
För ett år sedan lade regeringen fram sin infrastrukturproposition med ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor för satsningar på framförallt järnväg och väg 2018–2029.
Projekten ska prioriteras utifrån flera kriterier, framför allt ökad kapacitet och säkerhet på väg och räls. Hänsyn tas också till regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 och till målet om minskade utsläpp. Nytt är att transportplanen även ska ta hänsyn till målet om att 250 000 nya bostäder ska byggas.
Av de 622,5 miljarderna kronorna ska 333,5 miljarder användas till att utveckla transportsystemet. Resten går till underhåll, drift och reinvesteringar av järnväg och väg. Den ekonomiska ramen innebar en ökning med drygt 100 miljarder jämfört med nuvarande transportplan som sträcker sig till 2025.