Än så länge har länsstyrelsen på Gotland lyckats bromsa almsjukans framfart på ön. Tack vare tidig och långsiktig bekämpning av den aggressiva svampsjukdomen finns 90 procent av alla almar fortfarande kvar. 

Annat är det på Öland, där utbrottet av almsjuka uppstod samtidigt, runt 2005. Där här nästan hela almpopulationen slagits ut. Bara tio procent finns kvar.

Blir bara almskott

I Skåne och Halland finns arten knappt kvar alls. Det kommer upp almskott, men efter fem eller sex år har sjukdomen tagit dem.

Länsstyrelsen på Gotland arbetar aktivt för att förhindra att öns almar ska gå samma öde till mötes. Enligt beräkningar från Statens Lantbruksuniversitet, SLU, kommer almen att vara helt borta på Gotland inom tio år om man slutar att bekämpa sjukdomen.

Men det är både dyrt och krävande.  

– Man får ta bort de sjuka almarna och destruera dem, vi brukar elda upp träden. Vissa almar skjuter rotskott och då måste vi röja även runt själva moderträdet, säger Anna-Lena Fritz, enhetschef vid Länsstyrelsens naturvårdsenhet. 

Vaccinerar skyddsvärda träd

Det går även att vaccinera mot almsjukan, men det måste göras om varje år.

– Det blir dyrt. Det gör vi när det gäller särskilt skyddsvärda exemplar.

Både alm och ask är viktiga träd, inte minst i de gotländska änsmiljöerna. Men båda trädslagen är idag drabbade av sjukdomar. För askens del handlar det om askskottsjukan.

Det går att plantera lind som ersättning, men linden har inte alls lika höga naturvärden som almen, enligt Anna-Lena Fritz. 

Behöver finansiering

Att bekämpa almsjukan på Gotland kostar ungefär 5 miljoner kronor om året. Hittills har det finansierats genom ett EU-projekt som startade 2013, och där flera myndigheter, bland annat Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, varit med.   

– Nu har vi har fått indikationer på att Naturvårdsverket tycker att det är mycket pengar, säger Anna-Lena Fritz.

Hon har nu har skrivit till myndigheten och påtalat behovet av en långsiktig finansiering för att stoppa almsjukan på ön. Om man inte fortsätter med bekämpningen riskerar de stora satsningar som hittills har gjorts att vara bortkastade, menar hon. 

– Vi har lyckats hålla sjukdomen stången ganska bra. Men om vi slutar med det nu är det ju som att kasta pengarna i sjön, säger Anna-Lena Fritz, enhetschef vid Länsstyrelsens naturvårdsenhet.