Valdemarsvik är en av de kommuner i landet som har flest asylsökande sett till befolkningsmängden. Här finns två asylboenden redan och ett tredje är på gång. Intresset för att starta asylboenden i Valdemarsvik är stort, berättar kommunalrådet Erland Olauson (S).
– Det blir lite som att stå i ösregn när det bara kommer nya hela tiden, säger han.
Som reglerna har sett ut hittills har varken kommunen eller Migrationsverket haft något att säga till om. Det har varit upp till marknaden att styra var nya asylboenden ska hamna. När Migrationsverket har upphandlat nya asylboenden är det kriteriet lägst pris som har gällt.
Välkommen förändring
Men enligt myndighetens nya sätt att upphandla är det inte bara priset som ska avgöra. Framöver kommer man även att ta hänsyn till hur många asylsökande som kommunen redan har tagit emot. Det innebär i praktiken att man placerar asylsökande där i sista hand, när alla andra asylboenden är fulla.
Det här är en välkommen förändring, menar Erland Olauson.
– Det innebär ju att man fördelar mer över landet så att vi kan ge ett värdigt mottagande. För det går inte om det plötsligt kommer väldigt många till en liten ort, säger han.
Den nya upphandlingsmodellen innebär att det i dagsläget är 14 kommuner som inte ska behöva ta emot fler asylboenden.
Men hela modellen bygger samtidigt på att det finns tillräckligt med platser i andra kommuner, antingen genom att entreprenörer lämnar in anbud där eller att kommunen själv kan erbjuda asylboende.
15 asylsökande i Söderköping
I Valdemarsviks grannkommun Söderköping finns knappt några asylsökande alls. Trots att kommunen är dubbelt så stor som Valdemarsvik finns endast 15 asylsökande. Söderköping hamnar därmed nästan längst ner i statistiken när det gäller hur många asylsökande man tar emot per 1000 invånare.
– Jag tycker att Söderköping kan ta ett mycket större ansvar och bör göra det också, konstaterar kommunalrådet Mattias Ravander (S) i Söderköping.
Problemet som han ser det är att kommunen inte får tillräcklig kompensation från staten. Att själv bygga och driva asylboenden är ett alltför stort risktagande och ingår inte i kommunens ansvar, enligt Mattias Ravander, som är kritisk till hur systemet fungerar.
– Man måste ju fundera på om det är rimligt att alla de här boendena ska gå ut på en privat marknad. Jag tycker att man ska ge ett förändrat uppdrag till Migrationsverket så att de inte bara ska upphandla verksamhet utan att de också kan bedriva den själva.
Många blir kvar
Att behovet av nya asylboenden är så stort i dag beror också på att många blir kvar på asylboenden trots att de har fått uppehållstillstånd och därmed borde få en placering i en kommun. Idag väntar över 10 000 personer med uppehållstillstånd i någon av Migrationsverkets anläggningar.
– Just nu har vi 70 personer som har uppehållstillstånd men som inte kommer ut till någon kommun. De bor här medan de väntar. Där kan många fler kommuner göra mycket mer, säger kommunalrådet Erland Olauson (S) i Valdemarsvik.
– Det som är vårt bekymmer är bostadsbristen. Vi har inga lägenheter att erbjuda till dem som redan finns i Sverige och som har fått permanent uppehållstillstånd, säger kommunalrådet Mattias Ravander (S) i Söderköping.