Under måndagens pressträff presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) och folkhälsomyndigheten nya riktlinjer för barn och ungas skärmtid. Rekommendationen är ingen skärmtid alls för barn under 2 år och max två till tre timmar för åldern 13-18.

Hög skärmtid kopplades samman med fysiska och psykiska besvär. Några exempel som nämndes var fettlever, åldersdiabetes och sömnproblem.

Komplex koppling mellan ohälsa och skärmtid

Medieexperten Helena Sandberg vid Lunds universitet ställer sig kritisk till dessa påståenden. eftersom kopplingen mellan de eventuellt negativa effekterna och skärmtiden är komplex.

– Det är inte så glasklart som man låter påskina. Skärmar orsakar inte fetma eller depression, säger Helena Sandberg, Medieexpert Helena Sandberg på Lunds universitet.

Hon understryker dock att hon inte nödvändigtvis ställer sig negativ till att minska skärmtid, men hon efterfrågar en mer nyanserad bild som också lyfter fram effekter som kan vara positiva.

– När det kommer till äldre barn och tonåringar så är det viktigaste att de har en balanserad vardag med fysisk aktivitet, god sömn, god kost och skolarbete, säger hon och fortsätter:

– Men självklart ska vardagen också inrymma nöje, socialt umgänge och kommunikation. Det är direkt avgörande för tonåringars välbefinnande och det är där de digitala medierna kommer in.

Behövs mer forskning om ohälsa och skärmar

Forskningen är bristfällig på om det är skärmarna som leder till ohälsa, men i vissa grupper kan det vara en bidragande faktor menar Helena Sandberg. Exempelvis inom gruppen unga tjejer som lägger mycket tid på sociala medier.

– Föräldrar har ett stort ansvar och jag tror generellt att föräldrar behöver bli mer engagerade i barnens mediaanvändning, säger Helena Sandberg.