Niklas Jonsson är kommunalråd i Uppvidinge och uppvuxen i Lindshammar. Som ung jobbade han extra på glasbruket. När han kikar in genom fönstren på den tomma industirbyggnaden suckar han tungt.
– Det ser ut som en soptipp, säger han.
Se bilder från det nedlagda och övergivna glasbruket i klippet ovan.
”En tickande miljöbomb”
Men när det handlar om det nerlagda glasbruket är det inte bara synligt skräp som är problemet. Det handlar också om gamla synder.
– Det här är ju lite av en tickande miljöbomb, jag vet ju hur det gick till här när jag växte upp, vad som slängdes och vad som tippades ut. Gamla mängder som blev felblandade ligger i dag i nära anslutning till vattendrag. Uppdämningen till Mörrumsån ligger här, säger Niklas Jonsson (S).
Och kvar på platsen, under lager av asfalt, finns de gamla miljösynderna kvar, osanerade.
Hör Niklas Jonsson i klippet ovan.
Lindshammars glasbruk
Ett av de mest kända konstverket från Lindshammars glasbruk är den stora glasobelisken på Sergels torg i Stockholm. Den är en 130 ton tunga glaspelare och är tillverkad av stål, vilken är beklädd och klädd med glas från Lindshammars glasbruk. Den ritades av Edvin Öhrström och invigdes 1974.
Glasillverkningen i Lindshammar startade 1905 och fram till 1991 tillverkade glasbruket blykristall. Bruket har använt både bly, arsenik och kadmium i tillverkningen.
En del av glasbruksområdet ligger i Uppvidinge kommun, en annan del, deponin och en fotbollsplan som är byggd på fyllnadsmassor som innehåller restprodukter från glasbruket, ligger i Vetlanda kommun.
Den senaste ägaren till glasbruksfastigheten försattes i konkurs förra året.