Häromdagen kom nya rapporter om att det inte räcker med att vi minskar våra koldioxidutsläpp, mänskligheten behöver även utveckla nya sätt för att lagra koldioxid som redan släppts ut.

Står för hälften av syret

Varje dygn fångar kiselalgerna upp 53 miljoner ton kol ur havet genom fotosyntesen. Men i samband med ett nytt forskningsprojekt vill nu forskarna kartlägga noggrannare hur kiselalgerna påverkar och påverkas av klimatförändringar.

– Växtplankton i havet tänker man kanske inte är så viktiga för fotosyntesen men de står för nästan hälften av syrgasproduktion på jorden, och en stor andel av den funktionen i havet utgörs av kiselalger, säger Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi och ledare för projektet i Kalmar.

En avgörande skillnad mellan kiselalger och andra alger är att det tunga skalet gör att de efter sin död sjunker till botten och tar med sig det kol som de lagrat. Deras välmående skulle därför kunna vara avgörande för framtidens klimat.

– Vid Linneuniversitet kommer vi att studera den biologiska delen av det här och under vilka förhållanden kiselalgerna är mest effektiva. Det är grundforskning, för att ta reda på vad det är som styr olika biologiska processer, som i sin tur påverkar klimatprocesserna, säger Jarone Pinhassi.

Cyanobakterier kan utgöra ett hot

Enligt nya rön har kiselalgerna drabbats av en allt hårdare konkurrens om kislet då även Cyanobakterierna tar upp ganska stora mängder kisel.

– Kiselalgerna spelar inte bara en viktig roll för upptaget av koldioxid utan de är även en viktig del av näringskedjan och avgörande för fisket. Därför är det extremt viktigt att vi tar hand om våra kiselalger och det finns en stor oro för att vårblomningen i Östersjön, som brukar vara till stor del kiselalger, nu konkureras ut av andra alger som blommar i Östersjön, säger Jarone Pinhassi.