– Det är klart att det är svårt att säga på förhand hur det kommer att bli, men med ett medlemskap kan vi förvänta oss att det blir mer vanligt förekommande att svenska förband övar tillsammans med andra, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap med försvars-, säkerhets- och utrikespolitik som huvudområden, vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Vad handlar det om för närvaro?
– Vi kommer att se utländska fartyg i våra hamnar till exempel. Vi kommer också få se mer intensivt övningsmönster när det gäller flyget. Vårt flygvapen måste kunna agera mer integrerat och synkroniserat med Natoflyg.
I klippet svarar Douglas Brommesson också på om det kan handla om kärnvapenbestyckade fartyg.
Fler regementen när det satsas på försvaret
I Nato finns det en målsättning att alla medlemsländer ska spendera två procent av BNP på försvaret. Redan i mars gick regeringen ut med att de ville storsatsa på försvaret, och att de militära utgifterna skulle uppgå till två procent av BNP.
– Vi står nu för en utbyggnad av försvaret runt om i landet och det kommer märkas, säger Douglas Brommesson.
Ölandspolitiker har i en skrivelse till förvarsministern Peter Hultqvist (S) ställt frågan om varför inte försvaret på Öland rustas upp, när regeringen lägger miljarder på Gotland och Bornholm. Men att det skulle byggas upp ett nytt regemente på Öland ses inte som sannolikt, även om professor Douglas Brommesson inte vill utesluta något i det här läget.
– Jag tänker att man kommer att etablera sig på platser där staten redan har tillgång till övningsfält, kaserner och annat. Det är ganska komplicerat att få tag på så stora övningsfält som krävs och att bygga helt nya regementen, men ännu finns inga konkreta planer, säger han.