– Alla barn ska ju ha samma förutsättningar, det ska ju inte handla om ens föräldrars inkomst eller var i landet man bor, säger Elsas mamma Josefin Durehed om det faktum att hon och hennes man har valt att själva betala en logoped för att Elsa ska få fortsatt logopedbehandling liknande den hon fick när hon gick i så kallad språkförskola.
Ljungby, där familjen bor, är en av många kommuner som inte har någon anställd logoped inom skolan. Därför blev Elsa utan logopediskt stöd när hon började förskoleklass i höstas, trots att hon fortfarande har vissa svårigheter att uttrycka sig och att förstå instruktioner.
– Hon kan också blanda ihop ord, säga om i stället för när och hon har svårt med viss tidsuppfattning. Sen har också svårt att ta kontakt med nya barn eftersom hon inte riktigt vet hur hon ska göra.
Saknas i en majoritet av kommunerna
Faktum är att det saknas logopedstöd kopplat till skolan i en majoritet av de kommuner som svarat på en enkät som SVT har gjort. Det är heller inte ett lagkrav att ha logoped inom kommunen. Att Ljungby saknar den kompetensen är alltså inte formellt fel.
– Vi har specialpedagog, talpedagog och speciallärare i Ljungby kommun men är inte skyldiga att ha någon logoped eftersom vi inte har något behandlingsansvar, säger Birgitta Bergsten som är chef för den centrala elevhälsan i Ljungby kommun.
Men regionen, som har behandlingsansvaret, skriver i Kronoberg ut barnen från sjukhusens logopedmottagningar när de fyller sex år. En rutin som finns även på andra håll.
Svårt att få diagnos
– Har du inte fått din språkstörningsdiagnos innan du börjar skolan av regionen så är det svårt att få en diagnos efter det för det finns ingen logoped som sätter den, säger Birgitta Bergsten.
Mamma Josefin menar att hon ser konsekvenserna av det här i sitt eget jobb som lärare på gymnasiet.
– Jag märker av de som mår dåligt av sin språkstörning när de kommer upp i åldrarna.
I klippet ovan berättar hon om vad hon oroar sig för gällande Elsas språkstörning.
Språkstörning
Barn och elever som har en språkstörning har inte samma språkliga förmåga som jämnåriga. De kan ha svårt att förstå vad andra säger, att själva prata så att andra förstår eller båda delarna. I de yngre åldrarna märks oftast uttalssvårigheter mest, i skolåldern kan svårigheterna visa sig i form av svårigheter med att lära sig att läsa eller skriva.
För att ett barn ska få diagnosen språkstörning krävs att svårigheterna inte går att bättre förklara av andra funktionsnedsättningar. Språkstörning går inte över utan är en problematik som är livslång.
Hur stor gruppen barn med språkstörning beräknas vara beror på hur begreppet definieras. I en engelsk studie från 2016 görs det dock en uppskattning att mellan sju och tio procent av alla barn har någon form av språkstörning. Det innebär att fler barn lider av språkstörning än av adhd.
Fakta: Vad gör en logoped?
En logoped utreder och behandlar patienter med olika sorters svårigheter, främst kopplade till röst och tal.
Det kan handla om stamning, röstproblem, tal- och språksvårigheter hos barn och vuxna, sväljsvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter.
Källa: Region Stockholm